Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Schweitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mönster, vilkens gagn med nit och framgång gjordes kända genom professor
A. Kræmer i Zürich. I le Code federal des obligations av 14 juni 1881
infördes bestämmelser om kooperation, vilka lämnade denna en snart sagt
obegränsad frihet, under villkor att föreningen vid registrering i
handelsregistret angiver sitt syfte, villkoren för inträde i och utträde ur föreningen
samt huvuddragen av föreningens organisation. Föreningar för allmän
ekonomisk samverkan, Landwirtschaftliche Genossenschaften, bildades i stort
antal, särdeles i de östra kantonerna och sammanslöto sig regionsvis till
förbund (Verband, federation). För hela edsförbundet bildades 1898—99 ett
riksförbund, Schweiz. Genossenschaftsbund, som representation för hela
kooperationsväsendet, även städernas konsumtionsföreningar.
Inköpsföreningar voro, oavsett de sedan gammalt förekommande
mejeriföreningarna, de som först (från 1879) bildades och fått den allmännaste
anslutningen samt föranledde den nyss antydda sammanslutningen i regionala
förbund. En del föreningar upptogo även hushållsartiklar och andra icke
direkt till jordbruket hörande varor bland dem, som anskaffas för
gemensam räkning, vilket framkallat förbittrade strider med handelsståndet. Vissa
av föreningarna hava även ägnat sig åt försäljning av medlemmarnas
lantmannaprodukter, — slaktkreatur, frukt m. m. — men med mindre framgång.
Särskilda föreningar ha dock allt mer bildats för detta ändamål, men denna
föreningsverksamhet har icke fått någon större omfattning, annat än då den
gäller gemensam förädling av lantbruksprodukter och dessas försäljning.
Bland detta slag av föreningar intaga mejeriföreningarna främsta rummet.
De moderna mejeriföreningarna, som började bildas år 1855, angivas vara
av 3 olika slag: Genossenschaftskåsereien (fruitières), som för gemensam
räkning bedriva ystning i egna mejerier och försälja produkterna;
Käsereigesellschaften ohne Eigenbetrieb, vilka uthyra föreningsmejeriet till en
enskild ystare, som köper medlemmarnas mjölk; samt Milchgenossenschaften
som endast bedriva gemensam försäljning av medlemmarnas mjölk till
konsumenter eller kondenseringsfabriker. Mejeriföreningarnas antal uppgavs år
1922 vara 3,519 sammanslutna till 25 centralföreningar och ett riksförbund
Zentralverband schweizerischer Milchproduzenten, vilket har till uppgift
organisation av försäljningen, marknadsunderrättelser och teknikens
förbättring.
Bland produktionsföreningar märkas för övrigt kreatursavelsföreningar,
frukt- och vinodlareföreningar (ett 50-tal), vilka bereda cider och vin samt
sälja dessa varor och frukt, kvarnföreningar (omkr. 30 år 1910),
bränneriföreningar (omkring 50), från vilka edsförbundet, som har monopol på
spritdestillationen, enligt lag är skyldigt att fylla 1/4 av sin omsättning,
tröskverksföreningar (omkring 100) samt elektriska distributionsföreningar.
Kreditföreningar av Raiffeissenkassornas typ började bildas år 1887, men
först på det nya århundradet har deras antal vuxit, år 1910 till 139. Sedan
1904 tjänstgör Föreningsbanken i S:t Gallen som centralbank för dessa
föreningar, och år 1909 bildade de Schweizerischer Raiffeissenverband, som
övervakar de enskilda kassornas verksamhet och verkställer revision av deras
räkenskaper. En del kassor verka även som inköpsföreningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
