Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Schweitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VETERINÄRVÄSENDET var redan före mitten av 1800-talet väl ordnat
Veterinärer utbildades vid högskolan i Bern och senare även i Zurich. Endas)
utexaminerade veterinärer fingo utöva praktik men funnos i tillräckligt antal
För övervakande av husdjurens hälsotillstånd på alpbetena voro veterinärei
anställda såsom Berg- eller Alpinspectoren, vilka undersökte djuren, innan
de släpptes på de gemensamma betena. Veterinärerna hade även hand om
besiktningen av avelstjurar.
Kampen mot smittsamma husdjurssjukdomar blev rätt verksam, sedan
genom lag den 8 febr. 1872 bestämmelser utfärdats om åtgärder mot dylika
sjukdomars spridning och skyldighet infördes att anmäla varje fall av boskapspest,
elakartad lungsjuka, mul- och klövsjuka, rots och vattuskräck samt isolering
av de angripna djuren och rätt för katonalmyndigheterna att nedslakta dem
mot ersättning åt ägaren för förlusten. Edsförbundet lämnade i viss
utsträckning understöd för att bestrida kostnaderna. År 1886 stadgades sträng
veterinärkontroll vid gränserna. Är 1893 beslöt förbundsförsamlingen understöd för
de härav orsakade kostnaderna åt de kantoner, som införde obligatorisk
försäkring mot dylika sjukdomar, däri inbegripet tuberkulos. Detta hade den
verkan, att den obligatoriska kreatursförsäkringen mot smittsamma
sjukdomar snart var införd i de flesta kantoner. Övriga smittsamma sjukdomar
lyckades man med dessa åtgärder att rätt väl bekämpa, men mul- och
klövsjukan har alltjämt uppträtt. År 1917 utfärdades en ny lag om smittsamma
kreaturssjukdomars bekämpande, vilken dock ej omfattar tuberkulos.
LANTBRUKSMÖTEN med utställningar ingingo i de olika
lantbrukssällskapens verksamhet och åtnjöto från 1860 understöd av allmänna medel.
Från år 1873 blevo de allmänna lantbruksmötena enligt överenskommelse
mellan sällskapen regelbundet återkommande vart 4:e år, omväxlande i
edsförbundets huvuddelar; enligt den reviderade lagen år 1893 om understöd
till jordbrukets främjande blev tiden mellan mötena förlängd till 6 år.
ÅKERBRUKETS utveckling i Schweiz har i nutiden följt densamma i
grannlanden. Som förste målsmannen för ett rationellt jordbruk vördas
v. Fellenberg (sid. 562), vilken förordade införandet av växelbruk,
djupplöjning och täckdikning, konstruerade en exstirpator, såningsmaskin och
hästhacka. Hans exempel och maningar vunno dock icke någon allmännare
omedelbar efterföljd, utan förbättringarna i redskapen hava i allmänhet
kommit från grannländerna.
I avseende på kreatursgödselns tillvaratagande har Schweiz i nutiden
stått framför dessa. Spillningen har noga tillvaratagits i stallarna, vilka
finnas även på betesmarkerna för att hålla djuren inne under dagen i skydd
för solhetta och bromsar. Spillningen har sedan gammalt plägat noggrant
uppläggas i stackar, vilka man brukar omvira med halm för att skydda dem
för uttorkning. I brist på halm till strö har i senare tider inblandning av
sågspån blivit vanlig i skogstrakterna. Däremot har det gamla bruket att
använda skogsströ minskats, sedan insikten av skadan för skogsväxten av
strötäckets borttagande blivit spridd. Frånsipprande gödselvatten har sedan
gammalt letts till nedanför liggande fält för gödselvattning, men även
tillvaratagits i murade behållare, där stor omsorg ägnats åt dess jäsning. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
