Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Schweitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tid genom anslag understött dylika skyddsarbeten och skogsodling. Efter
den nämnda undersökningen år 1834 började också de enskilda kantonerna
att utfärda lagar om skogens vård, avverkning och föryngring och anställde
tjänstemän till rådgivning och övervakande av lagbestämmelsernas
efterlevnad. Från 1860-talet har genom kanton-lagar påbjudits upprättandet av
hushållningsplaner, som skulle underställas myndigheterna, även för
enskilda skogar. Genom lag den 24 mars 1876 ställdes skogsväsendet i
alptrakterna under överinseende av förbundsmyndigheterna, vilka inom av
lagen fastställda gränser fingo kontroll över skötseln av stats-, menighets-
och korporationsskogar samt sådana enskilda skogar, som förklaras vara
skyddsskogar. Genom en ny lag den 11 okt. 1902 utsträcktes överinseendet
genom edsförbundets skogsstat till alla landets skogar.
Beträffande det skogshushållningssystem, som borde tillämpas,
förfäktades under 1800-talets förra del olika meningar. Mot anhängarna av
låg- och medelskogsbruk, som påstods lämna största virkesavkastning, stod
beträffande även lövskogarna förfäktarna av högskogsbruk, vilka i allmänhet
avgingo med segern, då det visades, att det senare lämnade både största
virkesmassa och det värdefullaste virket. Likaså rådde olika meningar om den
fördelaktigaste omdrevstiden, och tendensen gick åt dennas förkortande i
växtligare trakter, under det att kargare växtförhållanden betingade högre
ålder hos skogen för att nå awerkningsmognad. I bergstrakterna bibehölls
en försiktig blädning för att ej öka faran för förödelse genom storm, jord-
och snöskred, men i det lägre liggande landet blev avverkning traktvis
rådande, varvid dock undveks stora kalhyggen, vilka tidigare medfört stor
förödelse i bergsbrukstrakterna i Jura. Under senare delen av 1800-talet har
stor omsorg ägnats åt skogsplantering. De särskilda kantonerna
uppmuntrade denna genom anläggning av plantskolor, från vilka plantor utdelats
till billigt pris. Tack vare dessa åtgärder har en stor förbättring inträtt i
landets skogsväsen, vilket numera intager en mönstergill ståndpunkt.
Högre skogsundervisning meddelas vid Polytechnicum i Zurich (sid. 562)
och år 1876 inrättades en skogsförsöksanstalt.
JAKTEN är reglerad genom en för hela edsförbundet gemensam jaktlag
av den 24 juni 1904, vilken för närvarande är under omarbetning. För dess
utövande fordras jaktpass enligt av de särskilda kantonerna utfärdade
bestämmelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
