Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 589 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Nederländerna och Belgien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som medelgod mjölk- och gödboskap samt lämplighet till dragdjur. Inom
sandjordsområdet förekommer fortfarande även smärre, föga förädlad
boskap.

Jämte den nämnda allmänna stamboksföreningen hava sådana bildats
för den frisiska (1879), nordholländska (1883), och Groningerboskapen.
vilken senare dock snart upphörde. Den frisiska föreningen stambokför sedan
1888 endast avkomman efter stamboksdjur och upptager numera även
kontrollföreningssiffror över mjölkproduktionen.

Fig. 118. Groninger ko.

Staten understöder sedan 1897 premiering av tjurar, tjurföreningar samt
bildandet av
kontrollföreningar. Prisen för tjurar
utbetalas först efter ett års
tjänstgöring för
betäckning mot fastställd
språngavgift. Besiktningstvång
bar införts för alla tjurar
i Nordbrabant och
Limburg och för
föreningstjurar i Gelderland, under
det att i övriga provinser
besiktningen är frivillig,
men endast därvid
godkända tjurar få premieras.
Mjölkningstävlingar förekomma i vissa provinser och anses bidraga till
intresset för kreatursaveln.

I Belgien intog nötkreatursskötseln så till sin omfattning som djurens
beskaffenhet en låg ståndpunkt ända inemot slutet av 1800-talet. Landets
naturförhållanden äro långt mindre gynnsamma för kreatursskötseln än i det
angränsande holländska låglandet, och därifrån fylldes till stor del folkets
behov av kött och mjölkprodukter. Den svåra konkurrensen från den
holländska ladugårdsskötseln föranledde år 1887 införandet av tull på levande
nötkreatur och får samt år 1895 å smör. Från denna tid avtog införseln av
dessa varor, kreatursantalet ökades betydligt starkare än förut, och tack vare
allmänna åtgärder för avelns förbättring har denna gjort stora framsteg.

År 1891 bildades La société nationale pour Vamélioration des races bovines
en Belgique med uppgift att verka för förbättrande av landets nötboskap,
som till största del utgjordes av blandras, starkt genomkorsad med korthorn
och holländskt blod. Föreningen införde vart annat år återkommande stora
utställningar och uppställde 6 rastyper: 1. röd flamsk boskap (även kallad
Cassel-boskap) i södra Västflandern; 2. belgisk eller blå ras, vilket senare namn
antyder den färgskiftning, som härrör av blandningen av svartbrokiga
holländare med rödskäckig korthorn, storvuxna, mjölkrika och lättgödda djur
i det bördiga Centralbelgien; 3. Condroz-rasen, starkt påverkad av korthorn
men i övrigt mycket olikartad; 4. Herve-rasen, ursprungligen röd,
närbesläktad med den holländska Ijssel-rasen, men som man i strid mot en allmän
mening bland djurägarna söker överföra till likhet med svartbrokig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>