Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Nederländerna och Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sydholland och Utrecht, med Edamerost i den förstnämnda och Goudaost i de
båda senare provinserna, under det att Friesland och de västra provinserna
övervägande tillverka smör. Ystningen sker till stor del i hemmen, under
det att smörberedningen alltmer övergått till stora mejerier.
I Belgien har mjölkhushållningen till följd av den starka folkökningen
och jordens övervägande användning till odling av säd, rotfrukter och
trädgårdsväxter allt mindre förmått fylla landets behov. Här ha
handcentri-fugerna fått stor spridning, och med deras hjälp skummas mjölken mycket
allmänt i hemmen, varefter grädden används till hemberedning av smör och
skummjölken till svin- och kalvgödning. Endast omkring 1/6 av landets
mjölk beräknas gå till mejerier, och dessa äro till stor del så små, att
skumningen utföres med handcentrifug. Ångmejerier finnas huvudsakligen i
Hainaut, Brabant och Flandern.
I mindre tätt bebyggda trakter såsom i Ardennerna och provinsen
Luxenburg är vanligt, att mjölken skummas på handcentrifug i en bondgård i byn,
varefter grädden från denna skumningsstation går till föreningens centrala
avkärningsmejeri (laiterie regionale).[1]
År 1896 stiftades la Société belge de laiterie för mjölkhushållningens
främjande i riket.
MARGARINTILLVERKNINGEN fick på 1870-talet en stor omfattning i
Holland och beredde en lönande avsättning för mjölken i fabrikernas närhet,
men medförde, såsom redan nämnts, genom en överhandtagande
förfalskning av smöret med margarin, starkt minskat anseende för det holländska
smöret, en olägenhet, som senare avlägsnats genom en smörlag av den 11
juni 1908 och sträng kontroll över tillverkningen och handeln med smör och
margarin, gående ut på skyldighet hålla tillverkningen och försäljningen
av smör och margarin skilda, samt att i varans namn, som skall tydligt
angivas, som smör beteckna endast rent smör utan inblandning av
främmande fett.
SKOGEN var redan före den nya tidens början till större delen försvunen
från Nederländerna och Belgien, ersatt av odlade fält och öde hedar. Endast
i de sydliga, höglänta landsdelarna av Belgien och å det holländska området
Veluwes grusmark var skogen bevarad, men dess föryngring försämrad genom
betning, ströhämtning och svedjebruk. Under förra delen av 1800 gick
Belgiens skogsbestånd ytterligare tillbaka genom att statsskogarna till stor del
försåldes och efter högskogens avverkning förvandlades till dålig lågskog eller
improduktiv mark.
Mot 1800-talets mitt skedde en vändning till det bättre. Genom den i lagen
av den 25 mars 1847 menigheterna i Belgien ålagda skyldigheten att sälja den
oodlade allmänningsjord, som de ej själva ville göra produktiv, framtvangs
en omfattande, om än mångenstädes bristfällig skogsodling av hedmark, och
genom skogslagen den 19 dec. 1854 ställdes alla skogar över 5 hektar under
statsmyndigheternas tillsyn. Staten verkade också genom tillsättande av
skogsodlingskommittéer, anslag till skogsodling, tillhandahållande av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
