Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verksamhetsgrenar, som nyss anförts beträffande det skotska sällskapet.
Upptagandet av ett kreatursslag som egen klass vid dess årliga
lantbruksutställningar har varit liktydigt med dess erkännande som ren ras, och
prisbelöningen av redskap efter av sällskapet anordnade provningar har varit den
förnämsta hallstämpeln på redskapets företräde framför övriga av samma
slag. Om dess undervisning och försöksverksamhet se sid. 603 och 605.
I Irland bildades år 1841 the Royal agricultural Society of Ireland efter
samma mönster och verkade i förening med ett stort antal lokala föreningar
huvudsakligen för spridande av upplysning genom ett antal konsulenter, men
dess verksamhet förlamades av brist på medel, och år 1887 uppgick det i
det äldre Royal Dublin Society.
För öns norra och nordöstra delar hade redan tidigare bildats särskilda
lantbrukssällskap.
Sedan 1860-talet ha lokala lantbrukskamrar bildats med huvudsakligt
syfte att beträffande lagstiftnings- och administrativa frågor företräda
Jordbrukets intressen gent emot offentliga myndigheter. Som en central
sammanslutning av dessa bildades år 1865 The central chamber of agriculture,
till vilket även ett antal andra jordbrukareföreningar anslutit sig. I
Skotland inrättades senare en motsvarande representation, Schottish chamber of
agriculture, för lokala föreningar.
En bemärkt plats intager fortfarande the Smithfield club (sid. 317), vilken
anordnar en årlig stor utställning av gödkreatur i London. För
mjölkproduktion och mejerihantering utgör the British dairy farmers association en
central representation. Det anordnar en årlig mejeriutställning, underhåller
en mejeriskola i Reading (sid. 604), utgiver en årsskrift o. s. v. På samma
sätt verkar the Royal horticultural society för trädgårdsskötseln.
Därjämte har ett stort antal jordbrukareföreningar med allmänt syfte,
såsom Farmers clubs, Agricultural societies m. fl., eller för särskilda syften
såsom avelsföreningar (sid. 619) och följ.) bildats, av vilka en del förenat sig
till distriktsförbund. Slutligen stiftades år 1908 Farmers union, vilken till
medlemmar har brukare av egen jord och till uppgift att bevaka jordbrukets
intressen vid lagstiftningen och lagars tillämpning. Unionen har
lokalavdelningar i alla delar av England och Wales.
Kooperationen, som i sin moderna form först uppkommit i England, har
här vunnit jämförelsevis ringa tillämpning inom jordbruket. I såväl
Owens som Rochdale pioneers’ planer ingick även kooperativt drivet
jordbruk, men de försök, som under förra hälften av 1800-talet gjordes med
kooperativa arrenden, blevo av kort varaktighet, och även en del
försäkringsföreningar, som kring århundradets mitt bildades av lantmän, hade blott
ringa livskraft. Ett antal föreningar för gemensamt inköp av
lantbruksförnödenheter bildades, bland dem år 1867 the Agricultural and horticultural
association, men deras verksamhet har föga låtit höra av sig.
Då mot århundradets slut samverkan i något större omfattning, närmast
under inverkan av Danmarks och Tysklands exempel, började, så skedde
detta till stor del på initiativ av ett Agricultural organisation society, som för
detta ändamål bildades i vardera av rikets tre huvuddelar, först i Irland år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
