Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1894, år 1900 i England och år 1905 i Skotland. Dessa sällskap, som i
England år 1912 omorganiserades och utgrenades i distriktssektioner, bildades
av för jordbrukskooperationen intresserade personer för propaganda men
bedrevo icke själva någon ekonomisk verksamhet.
I England var framgången minst. Visserligen hade det nämnda sällskapet
år 1923 en anslutning av över 1,400 föreningar, men av dessa voro över
1,000 egnahemsföreningar och de egentliga jordbrukareföreningarna blott
något över 200.
Kreditföreningsrörelsen har fått ringa omfattning, trots att för dess
organiserande bildades Cooperative banks association år 1894 och Central
cooperative agricultural bank 1906. År 1923 antogs en lag om lantbrukskredit,
enligt vilken ett antal kreditföreningar bildats. Orsaken till den ringa
framgången angives vara, dels att flertalet engelska jordbrukare äro arrendatorer,
som hava eget driftskapital och möjlighet att på egen hand skaffa sig kredit,
dels den engelska lantmannens motvilja att i sin ekonomiska verksamhet
underkasta sig ledning och kontroll. Samma orsaker torde förklara, att icke
heller inköpsföreningarna, vilka utgöra flertalet av Englands kooperationer
och äro sammanslutna i the Agricultural wholesale Society, haft synnerlig
framgång. Även mejeriföreningarna äro fåtaliga.
I Skottland har kooperationen haft en kraftigare utveckling i alla sina
vanliga grenar och i huvudsakligen samma former som på kontinenten.[1]
I Irland lämnade stats- och provinsmyndigheterna strävandena att
organisera kooperationen ett kraftigt stöd genom billiga lån och på annat sätt.
Här fick den också en tidigare och mer avgjord framgång än i de övriga
delarna av riket. De ekonomiska föreningarna ha givit de fattiga
småbrukarna ett kraftigt stöd och uppmuntran till förbättringar vid de vanhävdade
gårdarna, till vilka de, som ovan nämnts, hjälptes att förvärva äganderätten.
Mejeriföreningar, vanligen efter andelssystemet, ha verksamt bidragit till
införande av moderna metoder och gemensam försäljning, som till största
delen sker genom Irish cooperation agency society, stiftat år 1893. Kredit- och
inköpsföreningar enligt Raiffeissens principer (sid. 526) samt
äggförsäljningsföreningar ha fått stor anslutning. Gemensamma inköp av
lantmannaförnödenheter ske genom lantmannaföreningar (agricultural societies),
vilka även sälja medlemmarnas gödsvin till slakterierna. Dessa föreningar
hava sammanslutit sig om en central, the Irish agricultural wholesale Society,
som handhar såväl inköp som försäljningar för de anslutna föreningarna.
Om avels- och kontrollföreningar se sid. 619.
ÅKERBRUKET hade redan under 1700-talet vid de gårdar, som undergått
skifte, i England och i synnerhet i Skottland nått en ståndpunkt, som
gjorde det engelska jordbruket till mönster vid reformsträvandena på
kontinenten. Denna utveckling fortgick under 1800-talet genom täckdikning, en
ändamålsenlig bearbetning och gödsling av jorden och andra moderna
förbättringar, vilka i många fall först kommo till användning i England och
Skottland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
