Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 661 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Danmark

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

För åstadkommande av samverkan ha landboföreningarna sammanslutit
sig till 4 Fællesforeninger (provinsiella förbund, det första år 1872) och dessa
jämte den enda landboföreningen på Bornholm år 1893 till De samvirkènde
danske Landboforeninger, som en gemensam representation för landets
lantbruk.

Under senaste årtionden ha småbrukarna bildat särskilda
Husmandsforeninger med liknande uppgifter som landboföreningarna, vilka likasom
dessa sammanslutit sig till 5
provinsförbund och riksförbundet De samvirkènde
danske Husmandsforeninger.

Fig. 148. Överstelöjtnant E. Dalgas.

Bland sammanslutningar för särskilda
uppgifter märkes främst Det danske
Hedeselskab, bildat år 1866 på initiativ
av E. Dalgas, vilken till sin död 1891
förestod dess arbeten. Bedan på
1700-talet hade trädplanteringar och år 1830
odling och ängsvattningsanläggningar
börjats på den jutska heden, men arbetet
på dennas förvandling till produktivt land
fick större omfattning först genom
Hedsällskapets verksamhet. Denna ägnades
först företrädesvis åt anläggning av
bevattningskanaler, varav intill
århundradets slut upptagits sammanlagt 3 mils
längd, huvudsakligen på jordägarnas
bekostnad, och därjämte anlades en
ängs-vattningsförsöksstation på Hesselvig. Samtidigt biträdde sällskapet
hedborna med råd angående odlingen och igångsatte uppsökning av
märgel, för vars transport järnvägar byggdes på statens bekostnad. Vid
århundradets slut voro 7 mil märgelbanor utförda. Under sällskapets
ledning ha skogs- och läplanteringar utförts av jordägarna å större
delen av den icke odlingsvärda heden. Staten har betalat ¹/₄ av kostnaden för
sådana planteringar, som ställts under ständig fredning och statens uppsikt
samt liksom sällskapet lämnat plantor till lågt pris. Sällskapet har också
stora egna planteringar och handhar vården av .sådana, som utförts å stora
arealer, vilka enskilda personer inköpt för den fosterländska sakens
befordran.

Är 1889 upptog sällskapet även mossodling å sitt program, lämnar råd och
biträde vid företag av denna art och har 2 försöksstationer och hundratals
mönsterodlingar på enskildas mark.

Sällskapet åtnjuter ett betydligt statsanslag och utgiver en månadsskrift.

Fröodlingsföreningar. År 1876 bildades Forening for indenlandsk Fröavl,
och sedan har ett antal lokala föreningar bildats med uppgift att befordra
och övervaka fröodling samt handhava försäljningen av medlemmarnas
fröskördar, den första år 1880 å Fyen för trädgårds- och rotfruktsfrö.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>