Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för kontroll av mjölkkorna, och år 1902 beviljades statsanslag till understöd
åt föreningarna. Kontrollen utsträcktes i en del fall till kalvar och svin,
men däremot fick den »utvidgade kontrollen» över hela jordbruket, vilken
år 1907 upptogs av en därför bildad kontrollförening på Langeland, icke
något vidare insteg hos kontrollföreningarna, utan ingick i
räkenskapsföreningarnas verksamhet.
Kontrollföreningarnas siffror för enskilda kors avkastning av mjölk och
smörfett fingo användning vid deras bedömande vid utställningar och
avels-centertävlingar, och genom 1912 års lag om anslag till husdjursavelns stöd
bestämdes, dels att understödet åt kvægavlsföreningarna till tjurar skulle
utgå med högre belopp, när föreningsmedlemmarnas kor äro kontrollerade,
dels att statsbidraget till premiering av tjurar efter 2 års förlopp skulle utgå,
blott om pålitliga kontrollsiffror rörande mödrarnas produktion av mjölk och
smörfett företeddes, likasom dylika kontrollsiffror efter 5 år skulle bliva en
av grunderna för kors premiering.
Vid ett möte år 1915 mellan ombud för kontrollföreningarna i de
skandinaviska länderna beslöts användning av en gemensam foderenhetsberäkning
(1 foderenhet = 1 kg. korn eller 1.1 kg. torrsubstans hos rotfrukter).
Kontrollföreningarna hava på detta sätt fått grundläggande betydelse för
såväl utfodringens rationella anordnande och ekonomiska beräkningar som
för urvalet av avelsdjur, och hava varit en av de kraftigaste hävstängerna
för nötboskapsskötselns framsteg.
De danska kontrollföreningarna hava sammanslutit sig i förbund
(»Fœllesledelser») för de olika landsdelarna, i Jylland och på Fyen gemensamt för
kvægavls- och kontrollföreningar.
Av sammanslutningar för direkt ekonomiska syften inom jordbruket voro
kreditföreningar[1] de första. Sedan den år 1786 bildade Kreditkassan (sid.
345) upphört, blev behovet av en anstalt för jordbrukarnas hypotekskredit
trängande, men först år 1850 beslöt riksdagen upprättandet av
kreditföreningar för jordägare, och den 20 juni samma år utfärdades en lag om dylika,
vilka skulle hava till uppgift att lämna amorteringslån med 4—41/2 proc.
ränta till högst 3/5 av jordegendomens värde mot pantobligationer och en
gemensam ansvarighet av låntagarna för föreningens skuld intill 5/3 av lånets
belopp; dock kan enligt lag av den 19 febr. 1861 intressenternas ansvar vara
inskränkt till viss serie, omfattande lån inom viss tidrymd. Till de först
bildade föreningarna ha 4 nya tillkommit, varav 2 husmanskreditföreningar,
för vilka enligt lag den 28 maj 1880 (ändrad den 12 maj 1882) staten
garanterat obligationernas förräntning. Amorteringslånen hos dessa senare
föreningar få uppgå till hälften av de bebyggda lägenheternas värde, och
stående lån få lämnas till 1/3 av detta värde. Även de övriga kreditföreningarna
fingo genom lag av 27 april 1896 rätt att utlämna stående lån. På grund av
lag den 18 dec. 1897 har bildats ett antal hypoteksföreningar för lån mot
sekundär inteckning. Slutligen har genom lag den 6 april 1906 inrättats
Kongeriget Danmarks Hypoteksbank för att upptaga obligationslån för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
