Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett första stort framsteg gjordes, då vid århundradets början den gamla
klumpiga kärrplogen ersattes av svängplogar. De voro den »kil, som bröt
den gamla slentrianen». Tillverkningen av svängplogar i Danmark efter
skotsk modell började redan 1797, och den år 1815 konstruerade
Winstrups plog fick stort anseende. Därjämte infördes också engelska och
amerikanska plogar. Genom av lanthushållningssällskapet anordnade
plöjningstävlingar (1820—1843) blevo de nya plogarnas fördelar allt mer kända,
men först mot århundradets mitt hade de allmänt undanträngt kärrplogen
hos bönderna.
Den gamla danska Slag»-, »Fold»- eller »Ledharven», en dubbel,
kopplad rätpinnharv, var ännu i slutet av 1830-talet så gott som enarådande.
Engelska exstirpatorer och skarifikatorer hade väl införts men icke fått
någon vidare spridning. Då Thaers lärjunge N. E. Hofman-Bang på
Hofmansgave år 1839 införde den 3-sidiga svenska klösharven, vilken här
kallades svenskharv, vann den hastigt förtroende och framhålles som det
redskap, som jämte svängplogen banat väg för ett grundligare bruk av
jorden. Den något senare införda skotska romboidalharven vann också
allmän användning för grundare brukning.
Vid samma tid infördes de första hackelsemaskinerna, tröskverken och
kastmaskinerna. På 1850-talet följde sicksackharvar, bredsåningsmaskiner
av Albans modell, vilken till en början blev mönster för den inhemska
tillverkningen, samt frösåningsmaskiner och slåttermaskiner. Den första
fasta ångmaskinen som dragkraft för tröskverk anskaffades år 1856, och
med 1860-talet började lokomobilen vinna insteg vid herrgårdar, likaså lätta
amerikanska handredskap. Under 1880-talet infördes tyska ramplogar på
hjul, amerikanska tallriks- och fjäderharvar. Vid denna tid blevo också
rotfruktsfrösåningsmaskiner och hästhackor vanliga. Följde så inemot
sekelskiftet amerikanska plogar, skumplogar, kombinerade slåtter- och
skördemaskiner och självbindare samt under senaste tiden explosionsmotorer och
elektriska maskiner.
VÄXTODLING. Veteodlingen gick under århundradets förra del stadigt
framåt men minskades från 1880-talet. Prisens stigning har sedan åter
medfört en ökning av odlingen till 2.i proc. av åkern 1912. Skördetalens starka
stigning (sid. 672) beror till stor del på införandet av det avkastningsrika
squareheadvetet. Den år 1874 först införda stammen, S. D. Shirriffs
squarehead vann hastig spridning, men det gick till större delen ut under den
stränga vintern 1880—81. Då tillika kvarnarna klandrade dess på låg
gluten-halt beroende mindre goda bakduglighet, igångsattes av
Lanthushållningssällskapet genom ett »Hvedeudvalg» en omfattande provning av olika sorter,
vilken visade square-headtypens överlägsenhet i avkastningsförmåga. Sedan
emellertid åter en hård vinter 1900—1901 ödelagt en stor del av vetefälten,
hava nya härdigare, avkastningsrikare och tillika mot gulrost
motståndskraftigare sorter, som i Sverige och i Danmark utvecklats ur
squareheadvete, blivit förhärskande.
Råg intog på 1870-talet 4—5 gånger större areal än vete, och denna
skillnad har ytterligare ökats genom veteodlingens minskning och till följd av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
