Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HUSDJURSSKÜTSELN. Under förra hälften av 1800-talet kan knappt
annan framgång spåras i husdjursskötseln än en ökning av antalet
nötkreatur, får och svin. Från 1840-talet omtalas väl enskilda herrgårdar,
dalman ägnade större omsorg om aveln, men djuren voro ännu av dålig
beskaffenhet, och deras avkastning hade ej synnerlig betydelse för
jordbrukarnas ekonomi. Åtgärderna för deras förbättring bestodo huvudsakligen i en
planlös korsning.
Först från 1860-talet kan den framgång, som fört Danmark fram i främsta
ledet bland nationerna på kreatursskötselns område, anses hava börjat. Man
övergick då till renavel, för vilken prof. F. V. A. Prosch var en bestämd
och övertygande förespråkare och de allmänna lantmansmötena åren 1859
—61 uttalat sig. Man har också från den tiden så gott som uteslutande använt
denna avelsmetod för rasaveln med urval främst på grund av djurens
produktionsförmåga och därvid nått utmärkta resultat beträffande nötkreatur.
För avelns ledning har premieringen fått stor betydelse. För denna
indelades landet genom i Husdyrloven» (om anslag till husdjursskötselns
främjande) år 1887 i 13 distrikt med en hingst- och tjurkommission för varje.
För högsta tillsynen över avelsdjursutställningarna tillsattes en
Statsdyrskuekommission, sammansatt av de nämnda kommissionernas förmän, statens husdjurskonsulenter och en av regeringen tillsatt ordförande. Jämte dessa
hingst- och tjurutställningar anordnas även utställningar av nötboskap, får
och svin av landboföreningarnas förbund.
Utfodringen hade väl redan under århundradets första årtionden i samband
med klöverodlingens införande börjat förbättras å herrgårdarna genom
stallfodring även under sommaren, men det var dock först sedan från 1860-talet
prisstegringen och utförseln av kött, fläsk och smör gjort husdjursskötseln till
en viktig inkomstkälla, som den tidigare svaga vinterfodringen förbättrades,
så att djurens tillväxt och produktion kunde fortgå utan nedgång på grund
av svag näring. Från denna tid började också användningen av kraftfoder
få en allt större användning, vilken även visar sig genom en starkt
tilltagande införsel av kli, oljekakor och korn.
Den försöksverksamhet, som börjades av docent N. J. Fjord och
fortsatts av det Landökonomiske Forsögslaboratorium (sid. 668) och som så
verksamt bidragit till utfodringslärans utveckling, tillgodogjordes omedelbart vid
husdjurens utfodring, vilken därigenom nått en förut okänd fullkomning
genom anpassning efter djurens produktionsförmåga, produktionens art och
ekonomiska förhållanden.
HÄSTARNAS antal beräknades vid 1800-talets början till 400,000 men år
1837 blott 325,000. Den nedgång, som dessa (antagligen osäkra) siffror visa.
kan kanske förklaras genom de tunga åkerredskapens ersättning med
lättare modeller. Från 1860-talet har hästantalet varit i oavbruten stigning
och nådde 1914 till 567,000, motsvarande ungefär 200 per 1,000 hektar åker
och 180 per 1,000 inbyggare, ett större relativt antal än i något annat
europeiskt rike. En utförsel av jutska hästar har ägt rum företrädesvis till
Tyskland, där de vunnit efterfrågan som omnibus- och tyngre vagnshästar.
Liksom under föregående tid gick även under förra delen av 1800-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
