Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tysk-land av stor späcksvin upptogs väl åter och uppgick år 1890 till 10,000 djur,
men har sedan till större delen ersatts av utförsel av fläsk till England,
vilken år 1924 hade vuxit till 197,200 ton, varjämte samma år utfördes
205,700 st. svin.
FJÄDERFÄAVELN i Danmark stod ännu vid århundradets mitt på en
mycket låg ståndpunkt. Vid varje gård fanns väl några få höns, — oftast
övervintrades även 1 gåse och 2 gäss, här och var höllos även ankor och på
Bornholm även kalkoner, men det hela motsvarade på herrgårdarna blott
hushehovet.
Hönsen voro övervägande av den gamla inländska rasen, som var
småvuxen men rätt flitig värpare. Den var dock uppblandad med en mängd
olika, senare införda raser, bland vilka omtalas spanska, vittofsade
holländare, stora guld- eller silverspräckliga, tofsprydda ryska höns m. fl. Det
ökade intresse, som Cochinchinarasens införande till Europa (sid. 629) spred
sig även till Danmark och föranledde införsel av såväl denna ras som
Brah-maputra-, Hamburgare, Paduanare m. fl. raser. Denna rörelse nådde aldrig
längre än till herrgårdarna och avstannade snart utan annan verkan än en
ytterligare uppblandning av olika raser.
Mot slutet av 1870-talet vaknade åter ett större intresse för fjäderfäaveln
men spred sig nu ut bland jordbrukarnas alla kretsar. Den föranledde
bildandet av Förening for Danmarks Fjœrkræ-avl i Aarhus 1878 och Forening
til Fjœkrœavlens Fremme i Köpenhamn 1889, vilka år 1891 bildade ett
riksförbund Det danske Fjœrkrœavler Selskab, som sedan alltjämt varit den
centrala representationen för fjäderfäaveln. Är 1897 bildades ännu en större
förening, Forening for landökonomisk Fjœrkrœavl, och dessutom ba en del
lokala och specialföreningar bildats.
Av de utländska raser, som införts, ha vita och bruna Leghorns fått den
största spridningen och därnäst svarta Minorka, Plymouth-Rocks,
Wyandottes, Orpingtons, Red Rhode-Island m. fl. Genom sina tidskrifter, årliga
utställningar, utdelning av avelsägg och kycklingar, anläggning av
mönsterhönsgårdar och försöksgårdar med kontroll över framstående hönsstammars
varpning samt premiering av enskilda hönsgårdar ha föreningarna verksamt
bidragit till att fjäderfäskötseln i Danmark nått den höga ståndpunkt och
den betydelse för landets ekonomi, som den för närvarande har. Är 1913
anställde lanthushållningssällskapet en konsulent i fjäderfäavel.
Denna framgång visar sig framför allt i ökningen av äggexporten, som
började vid mitten av 1860-talet och huvudsakligen gått till England,
utgjorde per år i miljoner tjog under åren 1865—70: O.05, 1880: 2, 1890: 5,
1900: 15 och 1924: 41.6 allt i runda tal, sistnämnda år med ett värde av 36.2
miljoner kronor. Till denna storartade framgång har sammanslutningen för
försäljning och export av ägg verksamt bidragit. (Se sid. 666.)
Övriga grenar av fjäderfäavel ha däremot varit mindre beaktade utan att
dock försummas. Under 1860—1870-talen utfördes gäss till England men
upphörde sedan, — och en stundom avsevärd införsel av såväl gäss som
gödda höns har ägt rum. Ankavel förekommer jämförelsevis föga och
kalkonavel huvudsakligen på en del herrgårdar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
