Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig till mejerirörelsen. Än mer betydelsefull var införandet av
maskinskumnin-gen, vilken i hög grad ökade renskumningen, förkortade tiden för
mjölkprodukternas beredning och därigenom möjliggjorde framställandet av finare
produkter. I Danmark användes först från 1878 den av Burmeister &
Wain tillverkade, av L. C. Nielsen konstruerade mjölkcentrifugen,
vilken dock snart utträngdes av G. De Lavals separator. Till samma
tidsskede hör också införandet av fabriksmässigt beredd flytande smörfärg
och löpe av bestämd styrka, det senare en epokgörande uppfinning av
Chr. Hansen (1872). Härmed hade mejerihanteringen övergått till
en industri. Med denna stora, jämna smörtillverkning kunde ej
hemma-beredningen av smör, även av finaste kvalitet, tävla till följd av de
salu-bjudna mängdernas litenhet, utan till mejerierna strömmade allt
fullständigare den mjölk, som ej åtgick för direkt förbrukning.
Till en början uppstod övervägande »fœllesmœlkerier», d. v. s..
bolagsmejerier, som köpte mjölken av sina leverantörer, varjämte många
herrgårdsmejerier utvidgades för att avverka även köpt mjölk. Missnöjet med
fællesmælkerierne föranledde emellertid, som redan omtalats (sid. 664)
leverantörerna att sammansluta sig om andelsmejerier, genom vilka dessa
olägenheter kunda undvikas.
Denna utveckling av mejerihanteringen medförde uppkomsten av
åtskilliga viktiga problem, som blevo föremål för undersökningar och försök,
huvudsakligen utförda av docenten N. J. Fjord och vid det för honom år
1881 inrättade Landökonomiske Forsögslaboratorium, vilket blev central förde
danska försöken på mjölkhushållningens och utfodringens område (sid. 668).
De undersökningar, som Fjord och hans medarbetare, främst W. Storch
utförde, såsom om lämpligaste förvaringssättet för is eller snö till mjölkens
och smörets kylning, om fodervärdet av separerad mjölk och vassle,
om behandlingen av sådan mjölk för dess bevarande i ofördärvat skick,
vilket ledde till konstruktionen av en pastöriseringsapparat, bestämning av
mjölkens fetthalt och beredning av syreväckare m. m. blevo av stor
betydelse för mejerihanteringens utveckling. Betalning av mjölken efter dess
gräddhalt bestämd med Fjords kontrollcentrifug, med användning av en
av honom uppställd differensberäkningsmetod avlöstes från år 1886 av
betalning efter fetthalten, bestämd med laktokrit m. fl.
fettbestämningsapparater. Påbudet år 1899 om mjölkens upphettning till 80 gr. för att hindra
spridning av smittsamma sjukdomar har ej blott medfört den åsyftade
verkan utan även bidragit till en jämn och hög kvalitet hos smöret.
Landets smörproduktion steg under dessa förhållanden i oerhörd grad,
såsom synes av smörexportens tillväxt från 4 miljoner kg. år 1870, till 55
miljoner år 1900 och högst 123 miljoner kg. år 1924.
Den danska smörexporten gick tidigare dels till Norge, dels över Kiel till
England, varför danskt smör där kallades Kiel-butter, men småningom
övergick denna transitohandel till Hamburg. Kriget 1864 avbröt densamma, och
i stället börjades direkt utförsel till England, vilken även upptog betydliga
mängder svenskt och senare även finskt och ryskt smör.
Tidigare hade smöret uppköpts från jordbrukarna av köpmän, som i egna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
