Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Norge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

NORGE.

Litteratur.

Bjanes, O. F. A short review of agriculture and forestry. Kristiania 1921.

Braun-Tvethe, M. Norges Statistik. Kristiania 1845.

Hasund, S. Landbrukets Historie i Skisser og Omrids. Kristiania 1910.

Johnsen, O. A. Norges Bönder. Kristiania 1919.

Klokk, Olav. Det norske Landbruk siden omkring 1750. Kristiania 1920.

Sendstad, Olav. Udsikt över Kornavlens og Husdyravlens Udvikling i
vort Land siden 1871—75. Særtryk ur Statsökonomisk Tidskrift 1911.

Smitt, J. Det norske Landbrugs Historie i Tidsrummet 1815—1870.
Kristiania 1874.

— Landbruget i Norge. I Möller-Holsts Landbrugs-Ordbog 1881.

— Om det norske Landbrugs Udvikling i den senare tid. Foredrag vid de alm.
Landbruksmöten 1887, 1892, 1898.

— Oversigt över det norske Landbrug i det 19:e Aarhundreded i Tidskrift for
det norske Landbrug 1901, 1902.

Det nittonde århundradets två första årtionden voro väl för Norges folk
en i ekonomiskt avseende svår tid genom flera års dåliga skördar, samt
krigstillståndet, men för jordbruket medförde kriget och den vunna
självständigheten en kraftig impuls till framsteg. Den nöd, som avspärrningen
under kriget framkallade, och de därmed följande höga spannmålsprisen
ökade odlingsivern, liksom den nationella självständighetskänslan folkets
önskan att göra landet oberoende i avseende på dess försörjning med
brödsäd. Stortinget höjde i detta syfte tullsatserna å spannmål år 1818.
Medgivandet i lag den 1 juli 1816 av rätt för ägare och brukare av matrikulerad
jord att bränna brännvin, under det att införsel därav förbjöds, vilket
motiverades med bränningens gynnsamma inverkan till sädesodlingens ökande,
verkade också i denna riktning. Bränningen fick en sådan omfattning, att
den år 1840 uppskattades till att förbruka omkring ¹/₅, av landets hela sädes-
och potatisskörd.[1]

Skördarna ökades också, så att de bättre sädesbygderna lämnade ett
betydligt överskott över ortens behov och förbrukningen vid århundradets mitt
till ³/₄ fylldes av egen skörd.[2] Framgången berodde dock mest på nyodling
till åker. Åkerbruket kvarstod i det stora hela på en mycket låg ståndpunkt,
men sädesodlingen var i allmänhet lantbrukets huvudsak och
kreatursskötseln mycket försummad, även där den på grund av naturförhållandena
lämnade den huvudsakliga inkomsten; på slättbygderna betraktades den som ett
nödvändigt ont.

Det vid 1840-talet inträdande uppsvinget i näringslivet medförde här
liksom i grannländerna en iver för förbättringar inom lantbruket, vilket även
befordrades genom en följd av goda år. Plogen ersatte allt mer årdret, och
förbättrade redskap började att medföra en grundligare bearbetning av
jorden. Förbättrad gödselvård, kompostberedning, märgling, börjande

[1] Schweigaard. Norges Statistik 1840, s. 69.
[2] Klokk s. 44.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/lanthist/0701.html

		Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 692 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|