Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bygdemagasinen. I senaste tid ha också bildats kreditföreningar, Den norske
hypoteksforening for 2:a prioritets pantelaan och Norges kreditförening for
land- og skogsbruk.
För att motarbeta emigrationen stiftades år 1908 sällskapet Ny jord, med
huvudsyfte att med hjälp av statslån skaffa jordlägenheter åt arbetare.
För understöd av nyodling avsatte staten år 1857 en Myrdyrkningsfond,
från år 1878 kallad Jorddyrkningsfond (sid. 701).
FÖRENINGSVÄSEN. De patriotiska sällskap, som bildats på 1700-talet
med uppgift att befordra landets framåtskridande, hade redan bortdött, men
vid den fest den 29 dec. 1809, varmed freden med Sverige firades, bildades
Det k. selskab for Norges vel med liknande allmänna program. Den första
viktiga yttringen av sällskapets verksamhet var förslaget om inrättande
av-ett universitet i Kristiania, vilket förverkligades år 1811. Sällskapet sysslade
under de första åren med allehanda allmänna angelägenheter, såsom
ekonomiska bygdebeskrivningar, skjutsväsendets ordnande m. m., men genom
stadgeändring år 1828 begränsades verksamheten i huvudsak till lantbruket,
fisket, husfliten och andra grenar av lantmännens näringsliv. I landets olika
delar inrättades distriktskommissioner, vilka borde verka för bildande av
bygdesällskap som underavdelningar av sällskapet. Detta ledde småningom
till bildande av ett lantbrukssällskap i varje amt med anslutna
sockensällskap. Därjämte ha några (f. n. 8) föreningar för särskilda grenar av
lant-mannaverksamhet slutit sig till sällskapet. Under 1830- och 1840-talen förde
sällskapet en tynande tillvaro, och flertalet bygdesällskap upphörde, men det
senare inträdande allmänna uppsvinget gav åter nytt liv åt sällskapets
verksamhet. Samverkan med bygdelantbrukssällskapen var dock fortfarande
obetydlig, tills en år 1909 genomförd reorganisation återknöt dem fastare
till det centrala sällskapet. Detta har anställt kringresande agronomer,
införskrivit schweiziska ladugårdsskötare och ystare, understött tillverkningen
av dikesrör, anordnat kreatursutställningar och de 5 första allmänna
lantbruksmötena (sid. 701). Dess verksamhet koncentrerades under 1800-talets
senare del på mejerihanteringens befordrande genom anställande av
mejerimästare (den första år 1865) och inrättande av mejeriskolor. År 1889
började det lokala växtodlingsförsök, och senare ha ytterligare olika
verksamhetsgrenar upptagits under ledning av särskilda »udvalg» och utförda
av-konsulenter och assistenter. Sällskapet har åtnjutit statsunderstöd för dessa
och andra ändamål, och då en verksamhetsgren nått en större omfattning,
har den lagts direkt under statsförvaltningen, — mejeriväsendet år 1888,
fältförsöken 1896.
För att bereda tillfälle till överläggningar, vilka tidigare ägt rum vid de
allmänna lantbruksmötena, som efter 1859 återkommo mera sällan,
stiftades år 1877 Forening til diskussion om landbruget vedrörende anliggender.
vilket höll årliga möten till år 1892, varefter dylika överläggningar förlades
till av Selskapet for Norges vel anordnade vinter- och sommarmöten.
Amts- (numera Fylkes-) lantbrukssällskapen finnas ett i varje fylke och
äro, som nämnts, anslutna till det kongliga sällskapet samt i förbindelse med
de lokala lantbrukssällskapen, vilka äro representerade vid deras årsmöten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
