Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För rådgivning beträffande mejerihantering har staten sedan år 1886
avlönat en mejeriinspektör och övertagit de mejerimästare, som förut varit i
Selskapets for Norges Vel tjänst, inrättat mejeriskolor (sid. 700), 3
mjölkkontrollanstalter samt anställt konsulenter (f. n. 9) och en försöksledare för
utförande av försök vid enskilda mejerier.
En stor del av landets mejeriföreningar ha sammanslutit sig till Norske
melkeproducenters landsforbund, vilket genom särskilda nämnder sätter
noteringar för mjölk, smör och ost.
SKOGSHUSHÅLLNING. Den hänsynslösa avverkningen av skogarna hade
i Norge hållits tillbaka genom att den enskildes förfoganderätt över sin skog
var beroende av offentliga myndigheter, men sedan dessa inskränkningar
småningom upphävts och tillika det privilegium på sågning för export, som
på 1600-talet medgivits vissa sågverk, inskränkts genom skogslagar år 179»
och 1818 samt slutligt avskaffats år 1860, hade avverkningen för export fått
en stor omfattning. Därtill kom på 1870-talet virkes användning till
trämassa. Avverkningen bedrevs nu utan synnerlig hänsyn till skogarnas
bevarande, och mångenstädes uppstod fara för fjällgränsens sänkning, varjämte
bönderna genom överavverkning av allmänningarna och sina egna skogar
för lång tid berövade sig det stöd, som en jämnt flytande inkomst av skogen
kunde bereda deras svaga jordbruk.
Dessa missförhållanden framkallade från 1860-talet en reaktion. Staten,
som vid århundradets början avhänt sig en stor del av sina skogar, började
åter att öka statsskogarna genom köp. Enligt en år 1863 utfärdad skogslag
skola allmänningarna bibehållas och förvaltas, statsallmänningarna av inom
orten vald styrelse under skogsstatens tillsyn och på de bruksberättigades
bekostnad, samt bygdeallmänningar av kommunala styrelser enligt
hushållningsplaner, som för 10 år i sänder fastställas av regeringen. Även
fastställdes vissa bestämmelser mot överdriven avverkning av enskild skog, men då
dessa föga verkat, förbjöds år 1892 utförsel av virke från de 3 nordligaste
amten. Enligt lag den 20 juli 1893, förnyad den 8 sept. 1908 och med tillägg
den 7 juni 1916 ha utfärdats bestämmelser om skyddskogar samt rätt
medgivits konungen att fastställa regler för avverkningen i olika distrikt och
förbud mot avverkning av undermåligt virke annat än för återväxtens
befordran. Genom lag den 10 febr. 1902 har förbjudits att uppgöra
avverkningskontrakt på mera än 3 år.
Är 1895 inrättades en skogsstyrelse, som vid lantbruksdepartementets
organisation inordnades i detta.
Av positiva åtgärder för skogshushållningen må erinras om statens
plantering av skog på skoglösa öppna vidder och understöd åt enskildas och
kommuners skogsplanteringar, samt inrättande av skogsundervisning (sid. 700)
och en skogsförsöksanstalt vid Aas år 1917. Ar 1917 igångsattes en
riksskogs-taxering, som visade, att en betydlig överavverkning äger rum.
Av enskilda sammanslutningar på det skogliga området märkes främst det
Norske Skogsselskap, stiftat år 1898, med avdelningar i de olika fylkena, med
uppgift att verka för det norska skogsväsendets förbättring, vilket sällskapet
utför genom att anordna sammanträden, kurser, praktiska demonstrationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
