Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SVERIGE.

Litteratur.

Egerström, Fr. Den svenska lantbruksförvallningens utveckling intill
tiden för Lantbruksstyrelsens inrättande.

Meddel. från K. Lantbruksakademiens ekon. avd. N:o 10. 1924.

Juhlin-Dannfelt, H. Kungl. Lantbruks-Akademien 1813—1912 samt
den svenska lanthushållningen under det nittonde århundradet. Stockh. 1913.

Höjer, Ernst. Sveriges jordbruk. Stockholm 1924.

v. Möller, P. Strödda utkast rörande Svenska jordbrukets historia.
Stockholm 1881.

Patriotiska Sällskapet. Ny journal uti hushållningen. 1790—1813.

Schütz, E. J. Om skifte av jord i Sverige. Stockholm 1890.

Åkerblom, Fr. Historiska anteckningar om Sveriges nötkreatursavel.
Göteborg 1891.

De gynnsamma konjunkturer, som jordbruket i Sverige liksom i andra
länder, trots förlusten av en stor del av landets arbetsföra ungdom haft
under krigstiden vid 1800-talets början, framkallade här som annorstädes
häftig stegring i egendomsprisen, påbörjade förbättringsarbeten och
därefter ett häftigt bakslag med tryckta konjunkturer, som varade ända fram
på 1830-talet. De utländska kursernas stegring, de svenska bankosedlarnas
nedgång i värde och slutliga (1830—34) nedskrivning, samt diskonternas
upphörande, varmed möjligheten att erhålla kredit så gott som försvann,
medförde svårt trångmål för talrika större jordägare. Konkursauktioner å
egendomar och utmätningar för skuld förekommo i mängd, och
jordegendomarna växlade i stor utsträckning ägare.

Bönderna, vilka ännu ej börjat anlita krediten och huvudsakligen drevo
sitt jordbruk för husbehov men föga vare sig köpte eller sålde, berördes
mindre av de ogynnsamma konjunkturerna. Men även bland dem voro
förhållandena dåliga, i det att den rika penningetillgången under
högkonjunkturen alstrat lättja och superi, och de lätt förvärvade förtjänsterna hastigt
förslösats. Särskilt skildras eländet som svårt i Bohuslän, där jordbruket under
den rika sillfisketiden försummats och kommit i allmänt förfall, då sillen
omkring år 1808 upphörde att gå till. Även i andra delar av landet var
jordbrukets tillstånd eländigt, så även i det bördiga Skåne och Västergötland
(»Sveriges fattighus»)[1].

De omkring sekelskiftet påbörjade reformerna hade dock ej avstannat.
Skiftet och bysamfälligheternas upplösning fortgick och gav anledning till
ett livligt nyodlingsarbete samt understöddes med statslån, som dock till
följd av statsfinansernas bekymmersamma tillstånd voro rätt obetydliga.

För att lätta avsättningen av spannmålen och hålla uppe dess pris fick
magasinsdirektionen (sid. 385) vid rikligt utbud göra stora uppköp och för
spannmålens magasinering till knappare marknad uppfördes stora magasin
i landsorterna, men då det visade sig omöjligt att på detta sätt reglera
prisen, beslöt riksdagen 1823, att staten skulle upphöra att hålla

[1] Ny Journal 1795. s. 155.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/lanthist/0723.html

		Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 714 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|