Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
År 1912 beslöts en omorganisation av jordbruksstatistiken, till vilken de
grundläggande uppgifterna över arealer, jordens användning och
kreatursantal skulle insamlas genom fortlöpande lokalundersökningar, men
skördeuppgifter skulle årligen insamlas som förut.
Från denna tid ha publikationerna ökats, så att dels tabellsammandraget
ingått i en Statistisk årsbok (fr. 1914), dels särskilt utgivits Årsväxten (fr.
1912), Jordbruk och boskapsskötsel (fr. 1914) och Mejerihantering (fr. 1913).
Under kristiden utfördes särskilda arealinventeringar (1917, 1918 och 1919)
samt husdjursräkningar (1916, 1917, 1918 och 1919), vilka lämnade en
noggrann kontroll över den ordinarie statistikens siffror.
EKONOMISK KARTLÄGGNING har alltsedan lantmäteriets tillkomst hört
till dettas uppgifter och skulle ske genom sammandragning av
skifteskartorna, men hade av brist på anslag föga fortskridit. Arbetet å det geografiska
s. k. sockenkartverket, vari den ekonomiska uppmätningen skulle ingå,
återupptogs år 1827 men framskred mycket långsamt, och avskildes genom K.
brev den 15 april 1859 till en särskild statsanstalt, Rikets ekonomiska
kartverk, vilken år 1873 förlades under chefen för generalstabens topografiska
avdelning. År 1894 sammanfördes de topografiska och ekonomiska
kartarbetena till ett ämbetsverk, Rikets allmänna kartverk. De ekonomiska
kartorna, vilkas utgivande i tryck är beroende av anslag för ändamålet av
landsting och hushållningssällskap, ha hittills offentliggjorts blott för ett
fåtal län.
Särskilda ekonomiskt geologiska undersökningar för påvisande av märgel
och andra för jordbruket värdefulla jordslag ha på vederbörande landstings
bekostnad på 1870- och 1880-talen utförts i några län av Sveriges geologiska
undersökning.
JORDEBÖCKER och JORDREGISTER. De gamla jordeböckerna,
motsvarande andra länders katastrar, d. v. s. förteckningarna på alla
jordegendomar med uppgifter om deras kamerala förhållanden såsom mantal,
grundskatt, för alltid skedda avsöndringar m. m. ha varit föremål för upprepade
revisioner, varvid ändringar på grund av nya beskattningsförhållanden
införts. Enligt K. förordning den 13 juni 1908 med senare ändringar har på
grund av jordeboken uppgjorts ett jordregister, vari upptages varje fastighet
på landet med angivande av dess namn, mantal, ägovidd, andel i skifteslags
gemensamma tillhörigheter samt uppgift å den lantmäteriförrättning, vid
vilken fastighetens areal blivit bestämd. Detta register skall städse återgiva den
faktiska jorddelningen. Härigenom, och till följd av grundskatternas
avskrivning har jordeboken fått till huvudsaklig betydelse att vara en förteckning
å för sig bestående fastigheter.
AVVITTRINGEN av kronans mark från enskildas och den senares
skattläggning återupptogs efter kriget och genomfördes först å Öland och sedan i
Dalarna (där den kallades storskifte) och i Norrland enligt för de olika länen
utfärdade stadgar. I Väster- och Norrbottens lappmarker har härvid
uppdragits en odlingsgräns mellan för odling tjänliga områden och ovanför
liggande mark, inom vilken nybyggen ej få anläggas förrän efter avvittringen
och lapparna få beta sina renar året om, under det att detta nedanför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
