Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 756 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Sverige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid herrgårdarna, men inskränktes åter i den mån ökad vall- och
grönfoderodling gav tillgång till bete.

Utvecklingen av åkerjordens användning för olika grödor visas av följande
siffror.

Åkerjordens användning:[1]

Gröda	Hektar					Procent
	1801—1810	1851—1860	1891—1900	1913—1920		1801—1810	1851—1860	1891—1900	1913—1920
Vete	14,900	40,500	74,500	130,200		1.6	1.8	2.2	3.4
Råg	194,900	351,400	403,200	372,400		22.9	15.5	11.7	9.8
Korn	172,400	244,600	220,000	172,600		20.2	10.8	6.4	4.5
Havre	122,300	302,800	815,500	765,400		14.3	13.4	24.0	20.2
Blandsäd	60,000	106,200	123,700	213,000		7.0	5.0	3.5	5.6
Trindsäd	27,000	66,600	50,900	36,400		3.1	2.9	1.5	0.9
Potatis	7,800	106,500	157,600	154,000		0.9	4.7	4.6	4.0
Rotfrukter	—	18,000	35,000	113,600		—	0.8	1.0	3.2
Grönfod., Vall	36,000	589,000	1,115,000	1,455,000		3.1	26.0	32.6	39.0
Träde	240,000	407,000	412,500	311,350		27.0	18.0	12.0	8.2
S:a åker	800,000	2,330,000	3,400,000	3,820,000		—	—	—	—

Utsäde. Växtförädling. På 1860-talet började utsädets beskaffenhet ådraga
sig större uppmärksamhet. Undersökningar visade, här som i utlandet, att
mycket i handeln förekommande utsäde var underhaltigt i avseende på
renhet och grobarhet, vilket ledde till inrättandet av frökontrollanstalter (sid. 731).
Senare påvisades, att de allmänt odlade sorterna av säd utgjorde en
blandning av olika botaniska former, och då dessa visade olika egenskaper såsom
olika tidig mognad och avkastning samt beträffande korn olika lämplighet för
maltberedning, vilket först gav anledning till dessa undersökningar, så
framstod från denna tid sortrenhet som en viktig fordran på ett fullgott utsäde.

Därtill kom den vid samma tid starkt framträdande frågan om värdet av
utsädets nordiska härkomst. Sedan gammalt hade den finska rågens
företräde som utsäde i Sverige antagits bero på härkomstlandets strängare
klimat, och på grund av gjorda odlingsförsök och iakttagelser framställde
norrmannen F. C. Schübeler[2] uppfattningen, att nordisk växtplats medförde
ej blott kortare växttid utan även storkornighet och tunnskalighet hos fröet
som egenskaper, vilka bibehöllos under längre eller kortare tid efter sortens
förflyttning till sydligare trakter. Då även försök med nordiskt utsäde i
Tyskland och Belgien givit lovande resultat, uppstod i Sverige en ivrig propaganda
för »nordiskt frö». Frökongresser höllos (i Borås 1880, i Sundsvall 1882 och i
Trondhjem 1887), och man hoppades få till stånd en stor export av utsäde
till sydligare länder. De försök i utlandet, som anställdes med under officiell
bemedling utsända utsädesvaror, visade emellertid, att de stora
förväntningarna voro mindre väl grundade, i det att de sorter, som odlades i landet,
icke voro enhetliga till sina egenskaper och delvis rätt underhaltiga.

I olika landsdelar hade emellertid bildats sammanslutningar för inhemsk
odling av utsäde av framstående beskaffenhet och dettas avsättning. Dessa
hade i allmänhet blott kort varaktighet. Ett undantag i avseende på såväl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>