- Project Runeberg -  Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling /
768

(1925) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anseende, men dess hingstar användes till en början blott för stuteriets ston,
och då de sedan även fingo betäcka de 60 ston, som tillhörde de »stohållnings
-stuterier», som år 1824 inrättats genom att enskilda åtogo sig att mot premier
av staten hålla 6 godkända ston för avel, så var detta stoantal allt för litet,
för att åtgärden skulle hava någon avsevärd verkan för landets hästavel.
Denna inrättning upphörde åter 1833.

Sedan år 1818 en stuteriöverstyrelse bestående av blott en chef inrättats,
vidtogos åter förändringar beträffande stuterierna. Ottenbystuteriet
återupprättades 1829, under det Flyinge år 1836 blev hingstdepå men år 1849
åter stuteri med skyldighet att även utstationera hingstar.
Strömsholmsstuteriet omorganiserades år 1826, så
att där skulle finnas både
avelsdjur av ädelt slag och hingstar av
svensk, norsk och finsk ras för
ut-stationering.

Fig. 185. Importerad Ardennerhingst. 1901.
Fig. 185. Importerad Ardennerhingst. 1901.

I enlighet med förslag av en
år 1868 för reorganisationen
av-landets hästväsen tillsatt
kommitté förstärktes
stuteriöverstyrelsen med en rådgivande
Stuterikommission och indelades landet
år 1872 i 3 områden, vilka skulle
förses med utstationerade hingstar
från de till hingstdepåer ändrade
stuterierna å Strömsholm (1872) och Flyinge (1887), under det att det å
Ottenby nedlades (1892), varefter där inrättades en remontdepå (1894). År
1924 förändrades åter Flyinge till stuteri.

Är 1909 blev chefen för stuteriöverstyrelsen avlönad statstjänsteman och
ersattes stuterikommissionen av 2 ledamöter av styrelsen. År 1920 ändrades
organisationen ytterligare, så att den består av en överdirektör, en
byrådirektör och 2 fullmäktige.

På 1840-talet uppstod i samband med övergången till ett intensivare
jordbruk ett livligare intresse för lanthästaveln. Åtskilliga hästavelsföreningar
bildades, vilka erhöllo anslag eller räntefria lån av sitt läns
hushållningssällskap. Dylika sällskap ha sedan bildats i flertalet län och i väsentlig
mån sörjt för lanthingsthållningen. Stuteriöverstyrelsen erbjöd dem
visserligen ädla stuterihingstar till billigt pris från stuteriet å Ottenby, men i
allmänhet skaffade dock föreningarna sig hingstar av norsk ras, vilken ansågs
lämpligare som arbetshästar vid jordbruket.

Försök gjordes även med grövre utländska raser. I början av 1840-talet
infördes några djur av Clydesdaleras till Jonsered och Tjolöholm. Denna
införsel fortsattes ej men lämnade spår efter sig i Västergötland i den s. k.
Levenehästen, vilken länge omtalades som ett framstående groft slag. Även
den berömda franska Percheron-rasen, vilken på 1850-talet försöktes,
företrädesvis i Närike, visade sig vid korsning med svenska och norska
lanthästarna kunna giva för svenska förhållanden lämpliga grövre arbetshästar, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lanthist/0777.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free