Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agrarpolitik - Agridynamit; se Sprängämne - Agrikultur - Agrikulturfosfat - Agrikulturfysik; se Lantbruksfysik - Agrikulturkemi, Agrikulturkemist; se Lantbrukskemi - Agrikultursystem - Agriotes; se Knäppare - Agrologi - Agronom - Agronomi - Agropyrum; se Kvickrot - Agrostemma; se Klint - Agrostis; se Ven - Agrotis; se Jordfly - Aira; se Tåtel - Akacia - Akademihemman - Akleja - Akonitin; se Alkaloid. Stormhatt - Aktinomykos; se Strålsvampsjuka - Aktiva tillgångar; Se Bokföring - Al
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jordegendomar, befordran av lantbrukets utveckling
genom kredit (hypotekskreditens ordnande).
Under senare tid ha de sociala intressena i viss
mån medfört en omändring i landets a.
Strävandet att höja det mindre jordbruket och
skaffa den jordlösa befolkningen möjlighet
att få jord att bruka för egen räkning och
därigenom motverka »flykten från landet»
har föranlett en mängd statsåtgärder för inre
kolonisation genom nybyggen och nyodling
samt för styckning av större jordbruk (se
Egna hem), understöd genom premieringar,
lån m. m. åt det mindre jordbruket; samtidigt
har grundsatsen om skyldigheten för
innehavare av jord att bruka den till största möjliga
nytta för hela folket trängt genom och
medfört inskränkningar i den fria
förfoganderätten över jorden (se Norrlandslagstiftning,
Vanhävd).
Litt. W. Roscher, Nationalökonomie des
Ackerbaues, 1881: A. C. Thaer, System der
Landwirtschaft, Abschn. über Politik, 1877;
Brentano, Agrarpolitik 1897; Fuchs, die
Epochen d. deutschen Agrargeschichte und
Agrarpolitik 1897.
Agridynamit. Se Sprängämne.
Agrikultur betyder åkerbruk.
Agrikulturfosfat, ett belgiskt råfosfat. Se
Fosfat.
Agrikulturfysik. Se Lantbruksfysik.
Agrikulturkemi, -kemist. Se
Lantbrukskemi.
Agrikultursystem, statshushållningssystem,
som härleder folkets välstånd i främsta
rummet från jordens brukning och avkastning.
Agriotes. Se Knäppare.
Agrologi, läran om jordmånernas bildning.
Jfr Marklära.
Agronom betyder egentligen den, som är
kunnig i lantbrukets teori. I vårt land har
ordet använts att beteckna av det allmänna
avlönade undervisare eller tekniska rådgivare
i lanthushållning, ss. statsagronom (numera
lantbruksingenjör och statskonsulent) och
länsagronom (numera merendels konsulent). I
senare tid hava de, som avlagt avgångsexamen
från statens lantbruksinstitut, börjat kallas
agronomer, och detta har legaliserats genom
stadgarna för dessa institut 12 aug. 1912, enligt
vilka huvudkursen benämnes agronomkurs.
Agronomförbund, Sveriges, stiftat 1921,
har till syfte att främja ett kollegialt
förhållande mellan agronomer, att hävda den
vetenskapliga lantbruksundervisningen samt att
tillvarataga agronomkårens sociala och
ekonomiska intressen.
Agronomi. Jordbrukslära.
Agropyrum. Se Kvickrot.
Agrostemma. Se Klint.
Agrostis. Se Ven.
Agrotis. Se Jordfly.
Aira. Se Tåtel.
Akacia, Acacia, släkte av den till baljväx-
terna närstående familjen Mimosæ, av vars
talrika i heta länder, huvudsakligen i Afrika
och Australien, hemmahörande arter, åtskilliga
hos oss odlas i växthus. Under namn av (oäkta)
A. gå åtskilliga arter av det till baljväxternas
familj hörande släktet Robinia. Den vanliga
oäkta Akacian, R. pseudacacia L., ett från
N. Amerika härstammande träd med
parbladiga blad och stora, vita välluktande
blommor, är rätt vanlig som parkträd i södra
Sverige och går på varm jord i väl skyddat läge
till även i mellersta Sverige. G. L—d.
Akademihemman kallas i dagligt tal
Uppsala och Lunds universitet tillhörande
jordegendomar. Genom gåvobrev den 31 aug. 1624
donerade Konung Gustaf II Adolf av de
gustavianska arvegodsen 306 1/2 hemman i Uppland
och Västmanland samt dessutom kronotionde
av flere gods till Uppsala akademi, som
därjämte fått prebendehemman för de teologie
professorerna. Sedermera ha en del avlägsna
hemman sålts och andra inköpts, så att
universitetet numera äger 5 7/8 mantal krono-,
nära 331 mtl frälse- och 50 1/8 mtl skattejord.
Lunds universitets jordegendom utgöres av
16 1/6 mtl jämte ängslotter vid Höjeå.
Akademihemmanen stå under universitetens
förvaltning och äro utarrenderade.
Akleja, Aquilegia, släkte av sippfamiljen
Ranunculaceœ, utmärkt genom blommor med
5 trattformiga, sporrbärande kronblad. Av
släktets många arter förekommer A. vulgaris
L., med blommor i blå eller vit färg, stundom
även annorlunda färgade, allmänt odlad och
ofta förvildad; vanlig är även den
nordamerikanska A. chrysantha A. Gray. med guldgula
blommor. Dessutom flera andra arter och
korsningar. Aklejorna variera mycket i färg
och även i form, äro mångåriga och mycket
härdiga, föröka sig rikt med frö och höra till
de mest lättodlade och tacksamma frilands-,
växterna. Se Blomsterodling. G. L—d.
Akonitin. Se Alkaloid. Stormhatt.
Aktinomykos. Se Strålsvampsjuka.
Aktiva tillgångar. Se Bokföring.
Al. 1. Trädslag. Al, Alnus, av
björkfamiljen, Betulaceœ, förekommer i Sverige med
2 vildväxande arter, klibbal och gråal.
Klibbal, Svartal, Alnus glutinosa,
Gaert. 1. rotundifolia Mill., förekommer
beståndsvis i södra och mellersta Sverige upp
till mellersta Värmland, södra Dalarne och
Gästrikland samt mer enstaka utefter
Bottniska viken och de norrländska älvarna upp
mot Piteå. Den har rundade, blanka blad
och skaftade frökottar samt små, vingade frön
(1,000 frön väga 1 gr.). Den fordrar djup,
lucker och mullrik jordmån med stor fuktighet;
rötterna kunna t. o. m. växa i öppet vatten,
blott det är rinnande och syrerikt, men den
älskar ej det bruna, stillastående mossvattnet.
Gråal eller alder, A. incana (L.) Willd,
har nordligare utbredning men finnes även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
