- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
10

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alkohol - Alkoholjäsning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Etyl-a., vanlig a., C2H5OH, som i
utspätt tillstånd kallas sprit eller
brännvin. Kokp. 78°, eg. v. 0.81. Uppkommer vid
alkoholjäsning (se Alkoholjäsning, Socker),
men bildas troligen allmänt i den levande
växtcellen (och kanske även djurcellen) vid
ämnesomsättningen för att åter hastigt förbrännas
vid andningen. Om andningen hindras genom
luftsyrets utestängande, kan den samlas i
märkbar mängd i levande växtdelar, t. ex.
i frukt. I koncentrerad form är den giftig och
kan därför i 50 % eller starkare lösning verka
som antiseptiskt medel för förvaring av
organiska ämnen utan förskämning. Utom till
förtäring användes den som bränsle i spritkök,
motorer m. m.

Amylalkohol, C5H11OH, huvudparten
av finkelolja, som uppstår som biprodukt vid
alkoholjäsning; eg. v. 0.827, kokp. + 132° C.;
en obehagligt luktande vätska.

Glycerin, C3H5(OH)3, en treatomig
alkohol, som ingår som beståndsdel i fett, som
är föreningar av glycerin och fettsyror. Se
Glycerin, Fett.                H. J. Dft.

Etylalkohols fysiologiska
verkningar
och medicinska
användning
. Förtärd a. uppsuges mycket
raskt från magsäcken och tarmkanalen och
förbrännes inom djurorganismen nästan
fullständigt till kolsyra och vatten, varvid
likasom vid andra näringsämnens förbränning
energi frigöres; 1 gr. a. ger härvid omkring
7 värmeenheter (jfr: 1 gr. fett i medeltal 9.3,
1 gr. kolhydrater eller äggvita 4.1.) Den kan
således i viss mån tjäna som ersättning för
andra näringsämnen, varav man understundom
begagnar sig såväl för människor som för
djur vid vissa sjukdomar, förlöpande med
minskad förmåga att upptaga och tillgodogöra
annan föda och åtföljda av kraftnedsättning,
eller under tillfrisknandet från svårare
sjukdomar (ex. lungröta hos häst). Under andra
omständigheter är a. av flera anledningar
olämplig som näringsmedel — och
användes ju, om man bortser från de små
mängder, som kunna förekomma i drank, ej
heller som sådant åt husdjuren. A. har även
en del välkända fysiologiska verkningar, som i
huvudsak äro desamma på djuren som på
människan, och det är på dessa verkningar
dess användning som läkemedel — och även
som njutningsmedel för människan — grundar
sig. Dess första iakttagbara verkan på
djurorganismen ter sig, åtminstone efter ingivning
av måttliga mängder, som en allmän retning
av det centrala nervsystemet, yttrande sig
genom stegrad livlighet etc. Om det härvid
är fråga om en direkt retande inverkan på
hjärnan eller om en ökad mottaglighet för
retning, orsakad genom inskränkning av stora
hjärnans normala hämmande verkan på
underordnade delar av det centrala nervsystemet,
eller ev. bägge dessa möjligheter, är icke fullt
utrett. Den längre gående a.-verkan beror
däremot med säkerhet på en gradvis inträdande
förlamning av det centrala nervsystemet: först
hjärnans olika delar, så ryggmärgen, sist
förlängda märgen. Tecknen på denna förlamning
dåsighet, vacklande gång, sömn, slutligen djup
bedövning och stundom t. o. m. död genom
förlamning av andningscentrum (det parti av
förlängda märgen, varifrån andningsrörelserna
utlösas), äro välbekanta från människans
a.rus; hos djuren är förloppet likartat. Som
bekant framkallas genom förtärande av
spritdrycker en värmekänsla. Denna har sin orsak
i en av alkoholen åstadkommen utvidgning
av hudens blodkärl. Härigenom bli dessa
genomströmmade av en större blodmängd,
varav huden uppvärmes, vilket i sin ordning
genom retning av där befintliga värmekänsliga
nervutbredningar utlöser förnimmelsen av
allmän stegring av kroppstemperaturen. Den
»värmande» verkan av alkoholen är således,
åtminstone delvis, skenbar och i varje fall
åtföljd av värmeförlust för kroppen genom ökad
värmeutstrålning. En förhöjd
kroppstemperatur kan härigenom sänkas. Av detta
förhållande har man dragit nytta genom
alkoholens användning som febernedsättande
medel vid vissa djursjukdomar, t. ex. hästens
lungröta. A. har även lokalt retande verkan,
om den i tillräcklig koncentration får inverka
på slemhinnor eller hud; den verkar ock
slutligen lösande på hudtalgen och
bakteriedödande, varför den i stor utsträckning användes
som desinfektionsmedel före operationer. På
grund av dessa fysiologiska verkningar
användes den ofta som »uppiggande» (stimulerande)
medel, och då vanligen tillsammans med
större mängder kaffe, i huskurer för kor och
hästar, stundom även för svin, vid allmänna
tecken till illabefinnande — 1/2—1 dricksglas
brännvin åt gången åt de större djuren, 1—2
spetsglas åt svin. I många fall kan härigenom
ett lindrigare sjukdomstillstånd hastigare
bringas att upphöra, och medlet kan, såsom i de
flesta fall helt oskadligt, gärna tillgripas, om
veterinärhjälp ej omedelbart kan anskaffas.
Mindre samvetsömma hästhandlare giva ofta
i bedrägligt syfte de saluhållna djuren brännvin
för att få dem livligare vid uppvisandet. Som
febermedel ges brännvin i större doser — 1/31/2 l
åt gången åt större djur — men
sjukdomar, vid vilkas behandling en sådan
användning av a. är på sin plats, böra icke skötas
utan inhämtande av veterinärs råd. Sprit
ingår som beståndsdel, vanligen som
lösningsmedel, i en mängd läkemedel för in- eller
utvärtes bruk: opiidroppar, jodtinktur,
blyvatten m. fl.                *

Alkoholjäsning. Sockerlösningar, som utom
socker även innehålla kvävehaltiga, lösliga
organiska ämnen samt vissa salter, framförallt
fosfat, råka av sig själva i jäsning under
inverkan av i luften och dammet befintliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 14:55:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lantuppsl/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free