- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
12

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmänning - Allmänningsskog; se Allmänning - Allmänningsbonde - Allmänningsfiske - Allodialjord - Alluvialjord - Alm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inflytande på allmänningens förvaltning
inskränktes allt mer, och enligt 1734 års
skogsordning hade landshövdingen ensam
beslutanderätt i dessa ärenden efter häradsrättens
hörande. Kronan handhade överinseendet över
lands- och häradsallmänningarna genom K.
B., som hade att bevilja delägarna utsyning,
och staten ansågs kunna förfoga över
skogsavkastningen, så att t. ex. resolutioner
utfärdades, som tillerkände allmogen i det
skogfattiga Halland rätt att till husbyggnad och
bränsle anlita allmänningar i Älvsborgs län.

Då sedermera vid 1800-talets början
uppfattningen om det allmännas olämplighet för
ekonomisk verksamhet gjorde sig gällande och
ledde till beslut år 1823 om kronoskogarnas
avyttrande, så medförde den även
medgivandet, att de skogar, som tillhörde menigheter,
men varit under kronans vård, fingo skiftas
mellan delägarna. Detta hade redan genom
1805 års skogsordning blivit tillåtet beträffande
byallmänningar, vars ytvidd uppgick till minst
4 tld pr mantal. Härefter vidtog i stor
utsträckning delning av allmänningarna, tills
åter en reaktion mot den tilltagande
skogsförödelsen ledde till K. f. 29/6 1866 om
hushållningen med de allmänna skogarna, enligt vilken
häradsallmänningarna skulle bibehållas
oförminskade och sockenallmänningarna ej få
skiftas utan medgivande av K. B. i länet,
varjämte häradsallmänningarna skulle ställas under
den centrala skogsstyrelsens vård och
förvaltning.

Enligt nu gällande rätt få
byallmänningar (för en eller flere byar gemensam
egendom) skiftas mellan delägarna. Av äldre
sockenallmänningar hava de allra
flesta skiftats, och de kvarvarande äro av
mycket ringa omfattning.
Häradsallmänningar finnas kvar till sammanlagd vidd
av omkring 116,000 hektar. De få enligt K.
F. 26 januari 1894 icke delas. Andel däri äga
innehavare av i mantal satt jord inom häradet,
vilka företrädas av en allmännings-styrelse.
Senare tids skogslagstiftning har alltid
förbehållit staten rätt att genom den centrala
skogsstyrelsen pröva och fastställa
hushållningsplaner för dessa allmänningar, vilka
förvaltas antingen av skogsstaten eller under
vissa villkor av delägarna. Avkastningen, efter
avdrag av förvaltningskostnader m. m.,
fördelas årligen in natura eller förvandlad i
pengar mellan delägarna efter oförmedlat
mantal, och som regel gäller, att hushållningen
skall bedrivas så, att häradets behov av virke
fortfarande kan jämnt tillgodoses. — I
senare tider hava vid avvittring och storskifte
inom Kopparbergs, Gävleborgs och
Norrbottens län bildats s. k.
besparingsskogar eller sockenallmänningar till
sammanlagd vidd av ungefär 600,000 hektar. De
förvaltas enligt särskilda k. brev och
reglementen och få icke delas.

Likaså hava ett slags allmänningsskogar
bildats, i det att vissa stadskommuner inköpt
skogsmark för gemensamt bruk. För deras,
likasom för städernas egendomars förvaltning
gälla inga allmänna bestämmelser. Litt.:
Sveriges häradsallmänningar, en skoglig, ekonomisk
och rättslig utredning, verkställd på uppdrag
av allmänningsdelägarna. Sthlm 1918.                E. T.

Allmänningsskog. Se Allmänning.

Allmänningsbonde, beteckning för bönder,
som anlagt hemman på allmänning. Skillnad
från övriga självägande jordägare är numera
försvunnen.

Allmänningsfiske, fiskevatten, som tillhör
allmänning. Se Fiskerilagstiftning.

Allodialjord, Odaljord, har använts
för att beteckna dels släktens gamla arvejord,
dels sådan jord som bortgivits åt frälseman
att till evärdlig tid bliva hans och hans
arvingars egendom att »bruka och behålla under
adliga privilegier, rätt frälsefrihet och
frälsemannatjänst».

Alluvialjord, svämjord, jord, som i
nuvarande geologiska tid avsatts ur insjöar och
vattendrag.

Alm, släktet Ulmus, av almfamiljen
Ulmaceœ, lövträd, varav i Sverige 3 arter
förekomma vildväxande.

Frukt<bav skogsalm.        av lundalm.        av vresalm.
Frukt

av skogsalm.        av lundalm.        av vresalm.


Skogsalm, U. scabra Mill. eller montana
Sm., som växer vild i östra och’mellersta Sverige upp till Gästrikland samt på spridda
platser i Jämtland, Medelpad, Ångermanland och
södra Lappland, utmärker sig genom
kortskaftade blad, som äro bredast ovan mitten samt
vassågade; blommorna äro kortskaftade eller
nästan oskaftade; vingfrukten är glatt, med
fröet i mitten.

Lundalm, U. campestris Sm. eller
glabra Mill, växer vilt på Gottland och Öland.
Bladen äro bredast vid mitten, längre
skaftade och i kanten endast naggade. Blommornas
skaft som hos föreg. Vingfrukten är glatt,
med fröet nära toppen.

Vresalm, U. effusa W. eller lœvis Pall,
finnes vild blott på Öland. Bladen, som äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 14:55:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lantuppsl/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free