Lantmannens uppslagsbok / 27 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anis - Anka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

husdjur. (Litt.: Meddel. n:r 62 Centralanst.)
Anisfrukterna användas i djurmedicin som
aptitretande medel. (Se Aromatiska ämnen.)

Anka. Den tama ankan anses härstamma
från den vilda gräsanden men har redan tidigt
blivit husdjur och i det tama tillståndet givit
upphov till åtskilliga olika raser. Tama ankor
funnos redan hos babylonier, egypter och andra
gamla kulturfolk i orienten, och ankskötseln
intog en framstående plats hos gamla tiders
romare. I Sverige hava inga lämningar av
ankor påträffats från hednatiden, men enl.
Olaus Magnus funnos vita ankor här under
medeltiden. De omtalas ej i landskapslagarna,
i olikhet med höns och gäss, vilket tyder på,
att de förekommo mindre allmänt. Även under
senare tider hava de haft mindre ekonomisk
betydelse än de övriga slagen av fjäderfä och
företrädesvis hållits vid herrgårdarna. H. J. Dft.

Ankraser. Ett mycket stort antal
ankraser finnes. För praktiskt bruk odlas i
vårt land Aylesbury, Peking, Rouen, svenska
blå ankan och Indian Runner.

Peking-anka.

Aylesbury-ankan är tämligen stor,
vägande 3¹/₂—4 kg. som utvuxen. Färgen är
rent vit. Näbbet är rött, nästan köttfärgat,
liksom även fötter och ben.
Kroppsställningen är nästan vågrät. Rasen härstammar från
England och odlas i vårt land knappast så
mycket som Peking-ankan, som synes vara
mindre ömtålig. Aylesbury-ankan är dock ett
gott slaktdjur och är, plockad, av tilltalande
utseende och därför lättsåld.

Peking-ankan antages härstamma från
Kina men är numera odlad över snart sagt hela
världen. Färgen är vit, med gulaktig
anstrykning. Näbb och ben äro röda, nästan
tegelfärgade. Kroppsställningen är, till skillnad
från Aylesbury, upprätt. Kroppsvikten ungefär
densamma som hos denna. Rasen är kanske
den mest spridda i vårt land, men har tyvärr
på många håll urartat, varigenom djuren blivit
allt för små. Ett rätt gott slaktdjur, ehuru med
sämre bröstkött än föregående och efterföljande
raser.

Rouen-anka.

Rouen-ankan är gräsandsfärgad, av
ungefär samma storlek som föregående raser.
Kroppsställningen mera vågrät. Kött av god
kvalitet, ehuru skinnet är mörkare, och ankan
därigenom presenterar sig mindre väl som
slaktad än de vitfjädrade raserna. Ganska
härdig och förnöjsam, men icke synnerligen
mycket utbredd i vårt land. Till följd därav äro
också vackra stammar av denna ras sällsynta.

Svensk blå anka.

Svenska ankan är blågrå till färgen.
Vita tecken förekomma, särskilt är vit fläck
på strupen vanlig. Odlare av denna ras söka
framarbeta helblå djur, något som dock synes
vara omöjligt, enär rasen ej är ren. Även efter
helt blå föräldrar falla ofta ankungar av ytterst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>