Lantmannens uppslagsbok / 34 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aporia - Aprikos - Aptering - Aptitost - Aptitpulver - Aquilegia - Arabiska hästen - Arachidkaka - Arachis - Arbetare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Aporia. Se Hagtornsfjäril.

Aprikos, Prunus armeniaca, L., av
kärnfruktsväxternas familj, Drupacecæ, härstammar
från Persien, varifrån den infördes till
Europa under Alexander den stores krigståg och
kom i allmän odling redan hos de gamla
romarna. Den odlas numera rätt allmänt i södra
Europa, i Sverige här och var i Södra
Sverige och undantagsvis ända upp i
Mälartrakterna på spalier i det fria, men företrädesvis
i växthus.

Aptering, avmärkning av det fällda trädet
i skilda virkessortiment. Se Virkesdrivning.

Aptitost, vanlig benämning på en mycket
amper, ofta kryddad, och därför aptitretande
ost. Gammal kryddad skumost kan bl. andra
anses som aptitost.                L. Fr. R.

Aptitpulver. Se Aromatiska ämnen,
Bittermedel.

Aquilegia. Se Ackleja.

Arabisk häst.

Arabiska hästen. Härmed avses vanligen
ej blott hästen i Arabien utan den
»orientaliska» hästen i allmänhet, omfattande även
perser- och berber-hästen, d. v. s. sydvästra
Asiens och norra Afrikas varandra närstående
hästslag. Hästen i Arabien och angränsande
delar av Syrien och Mesopotamien anses dock
stå högst i formskönhet och uthållighet.
Denna hästras har haft en oerhörd betydelse för
Europas ädla hästavel, emedan den engelska
fullblodsrasen, som är det för denna hästavel
grundläggande materialet, uppkommit genom
korsning med arabiska hästar. (Se Engelsk
fullblodshäst). Även Spaniens, Rysslands och
Polens hästavel har tidigt påverkats av
orientaliska hästar. I Ungern har orientaliskt
fullblod och halvblod vid stuteriet Babolna länge
varit bofast. Även hava arabiska hästar
använts som förädlingsmaterial. Arabiska
hästar utmärkas av kort huvud med bred panna,
rak eller på mitten något insvängd näslinje,
stora näsborrar, tunna, fina läppar, stora ögon,
fina rörliga öron, medellång hals, fin och
vackert böjd, särskilt vid nackpartiet; manken väl
markerad, bogarna liggande, god
revbensvälvning, ryggen rak och jämförelsevis kort, länd
välvd, kruppan oval, nästan horisontal,
tämligen bred, svansen högt ansatt, vackert
buren, kraftig lårmuskulatur, långt lårben,
hasleder i regel välformade, underarmar långa,
skenor korta, gott djup som lätthäst
betraktad. Står i regel korrekt men är dock ej sällan
något trångt ställd i haslederna, vilket är
gynnsamt för snabbheten. Rörelserna äro vinnande,
uthålliga och, jämförda med engelska
fullblodets, tämligen höga. Huden är fin, likaså
hårremmen, som är kort och glänsande vid god
vård. Svans och man med tunt, vackert tagel.
Färgen merendels gråskimmel.                Wilh. H—r.

Arachidkaka. Se Oljekakor.

Arachis. Se Jordnöt.

Arbetare. De vid jordbruket sysselsatta
kroppsarbetande personernas antal kan ej
noggrant angivas på grund av vår
befolkningsstatistik. Den arbetande
jordbruksbefolkningen beräknades för år 1900 utgöra
745,089 män och 305,496 kvinnor, häri inräknat
barn över 15 år. (Se Jordbruksbefolkning).
Då till den kroppsarbetande
jordbruksbefolkningen måste räknas så gott som alla
arbetsföra personer av jordbruksbefolkningen,
med undantag blott för statistikens kategorier
»godsägare» och »arrendatorer av större
egendomar», gör sig den nedgång i antalet, som
statistiken sedan nära 1/2 århundrade visat för
hela jordbruksbefolkningen, säkert även
gällande för jordbruksarbetarna. Då samtidigt
lantbruket växer såväl i omfattning som
intensitet, måste arbetartillgången i förhållande
till det arbete, som är att utföra, avtaga på ett
sätt, som rätt allmänt känns besvärande.
Orsaken till denna förskjutning ligger
huvudsakligen i konkurrensen med industrien,
vilken erbjuder tillfälle till större ekonomisk
framgång och lockar med mer tilltalande
arbets- och levnadsförhållanden. Därtill
kommer, att jordbruksarbetaren, ehuru med orätt,
rätt allmänt anses hava en socialt sämre
ställning. —

Under senaste tid hava
jordbruksavlöningarna högst betydligt stegrats, likasom en strävan
gör sig gällande att förbättra
jordbruksarbetarens bostadsförhållanden (se
Arbetarbostad) och ställning i övrigt samt hans utsikt
att förbättra denna genom befordran eller
förvärv av eget jordbruk. Men särdeles i vårt
lands kalla klimat och med dess glesa
bebyggelse komma stadslivet och industriarbetet
inomhus helt säkert att alltjämt göra
jordbruket svår konkurrens, och det behöves
därför fortfarande att minska behovet av
mänsklig arbetskraft. Härtill bidrager ej en
fortgående övergång till smärre jordbruk, då dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>