- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
51

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arvplasma, Arvsubstans - Asbest - Aseptin - Asfalt - Ask

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

övriga celler i organismen, d. v. s. alla utom
könscellerna, kallas vegetativa eller
somatiska celler och bilda tillhopa
soma eller organismens kropp.                H. T—n.

Asbest är en trådig stenart, bestående
huvudsakligen av magnesiumsilikat. Det
användes i oblandat skick eller i form av
plattor till packning och isolering, där hög värme
gör organiska ämnen olämpliga, såsom vid
ångpannor, värmeledningar m. m. För att få
packningen att fästa vid underlaget ingnides
detta med blyvitt för att lätt kunna lösgöras
med grafit. Asbest användes i blandning med
cement för tillverkning av konstgjord
takskiffer, eternit.

Aseptin. Se Antiseptiska medel.

Asfalt, jordbeck, bergbeck, är ett svart
eller svartbrunt, för vatten ogenomträngligt och
i vatten olösligt, men i bergolja, terpentin och
bensol fullständigt samt i alkohol och eter
delvis lösligt, beckartat ämne, som vid vanlig
värmegrad är hårt, men vid högre värme
mjuknar, smälter vid 100° C. och brinner med
stark rök. — A. förekommer dels som
beckartade massor i asfaltsjön på ön Trinidad, i
Döda havet m. fl. ställen, dels som
asfaltsten, en med a. impregnerad kalk- eller
sandsten, på flere ställen i Europa. Naturlig
a. användes till beredning av fernissa,
lackfärger samt asfaltgoudron eller
asfalttjära. Av pulvriserad asfaltsten smält
tillsammans med goudron beredes
asfaltmastix, som säljes i kakor vägande 25—30
kg. Konstgjord a., vilken erhålles som
avfall vid stenkols torrdestillation vid
gasverken, användes i stället för naturlig; den
är billigare, men mjuknar redan vid +60° C.
och är långt mindre slitstark. Den
användes för beredning av asfaltpapp.                H. J. Dft.

På grund av sin motståndskraft mot och
ogenomtränglighet för väta samt sin seghet
användes a.-mastix jämte en mindre del
goudron för att få massan vid läggningen
lättflytande, vid byggnadsarbeten till golvläggning
i badrum och dyl. platser, som isolering
(jfr d. o.) m. m.

Asfaltgolv fordra fast underlag, helst
murverk, cement o. dyl., men kan även läggas å
trägolv. På murverk lägges asfalten direkt,
men på trä spikas först grov väv, för att träet
vid torkning icke skall förorsaka sprickor i
asfalten. Till golv, som direkt utsättas för
temperaturväxlingar, användes enbart naturlig
asfalt. Asfaltgolv göres i allmänhet 2 à 3 cm.
tjockt, och bör det helst läggas i två lag, gärna
med mellanliggande väv samt dragas uppåt
väggarna som en 10 à 15 cm. hög sockel för
att hindra vätan intränga i väggmaterialet.

Asfalten utlägges varm och beströs, för att
bliva slitstark, med grov sand, som nedpressas
med en rivbräda, varmed asfaltlagret
avjämnas.                L. N. Gramén.

Askfrukt.
Askfrukt.

Ask, Fraxinus excelsior L., tillhörande
ligusterväxternas familj, Oleaceœ, förekommer
vild i södra och mellersta Sverige samt efter
norrländska kusten upp till Söderhamn. Den
har parbladiga blad med uddblad. Stammen
blir i slutna bestånd hög och rak, men hos
fristående träd upplöser den sig ofta i stora,
grova grenar. Vid 30—40 års ålder blir
trädet fröbart och blommar på bar kvist i maj.
De oansenliga hyllelösa, bruna blommorna
sitta i rikt förgrenade samlingar. Frukten,
en platt nöt med en smal vinge runt spetsen,
mognar i oktober, men kvarsitter vanligen å
trädet efter lövfallet, som sker omedelbart
efter första starka frost.

Ask föryngrar sig lätt genom självsådd,
därest marken är i gott stånd, och de unga
askplantorna kunna tämligen länge fördraga
överskuggning. För uppdragning av plantor i
plantskola nedplockas fröna från träden på
hösten och sås då, varefter de i allmänhet
gro följande vår. Om fröna förvaras över
vintern i torrt rum, behöva de ligga i jorden
ett helt år, innan de gro. 1,000 frön väga
66—70 gr.; 1 kg. = 14,000—15,000 frön.

I plantskolan sås fröet i breda såddränder,
som täckas med 2—3 cm. jord. Till 100 m.
såddrand åtgå 2 kg. frö. — Nya bestånd
anläggas bäst genom plantering av 2—3-åriga


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free