- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
76

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bakterier (Baciller) - Bakterios - Bakteroider - Balanskonto - Balansräfsa - Balansräkning - Baldersbrå - Baljväxter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

organismen under inverkan av b. speciella ämnen,
s. k. antikroppar, som förstöra
bakterierna och binda eller neutralisera deras
toxiner. Genom alla dessa försvarsåtgärder
avvärjer organismen i många fall smittsamma
sjukdomar.

En genomgången infektionssjukdom
kvarlämnar ofta i organismen antikroppar, som
skydda mot nya angrepp av samma
sjukdom. Detta kallas immunitet
(förvärvad, aktiv immunitet). Aktiv immunitet kan
även framkallas genom insprutning av på
särskilt sätt behandlat smittämne. Från en
sådan organism kan blodserum tagas och
insprutas på en annan individ, som
därigenom göres oemottaglig för sjukdomen i
fråga (passiv immunitet). Dylik behandling
kallas serumterapi. (Se d. o.,
Disposition och Immunitet.)

Även växtorganismer angripas ofta av
bakteriesjukdomar (bakterioser). (Se d. o.) Litt.:
Chr. Barthel. Mikroorganismerna i lantbrukets
och industriens tjänst. Stockholm 1916.                Chr. Barthel.

Bakterios, sjukdomar hos växter,
framkallade av bakterier eller vid vilka bakterier äro
närvarande. I synnerhet rotfrukter och
potatis lida av sådana sjukdomar. De torde ej
sällan bero på, att växterna genom
bristfällig näring eller andra ogynnsamma yttre
förhållanden eller direkt mekanisk skada redan
förut varit lidande. Exempel på b. äro:
stjälk-, ring- och blötröta hos
potatis, brunröta hos rovor och kålrötter,
gulsot, slembakterios och
vårtbakterios hos betor. Se d. o.                E. H—g.

Bakteroider. Se Baljväxtbakterier.

Balanskonto. Se Balansräkning.

Balansräfsa. Se Hästräfsa.

Balansräkning, -konto, konto i en
huvudbok, upptagande balanserna från övriga
konton. Vanligen upplägger man ett Ingående
B.-konto upptagande tillgångarna och
skulderna vid bokårets början och ett Utgående
B.-konto upptagande tillgångarna och skulderna
vid årets slut. Skillnaden mellan tillgångar
(aktiva) och skulder (passiva) angiver
nettoförmögenheten, som från balanskontona
överföres till kapitalkontot. Jfr Bokföring.                L. N.

Baldersbrå, surkullor, vitkullor,
Matricaria inodora L., (Tripleurospermum
inodorum
Sch.), korgblomstrig, 1—2-årig ört, med
grenig stjälk, trådsmalt grenade blad och talrika
blomkorgar med vita kant- och gula
diskblommor på flat botten. Ytterst rik fruktsättning.
Fröna (egentl. frukterna) äro bruna, med 3
lister och av ungefär samma storlek som
alsike- och timotejfrö, som de ofta förorena, och
utsås med dem (se Ogräs). Arten utgör
därför ett ytterst allmänt ogräs i första års
vallar, men då dessa avslås före fruktmognaden,
saknas den till största delen i äldre vallar. B.
nedsätter starkt fodrets värde, då kreaturen
ogärna förtära örten. Användning av utsäde,
som är fritt från frö av b. är tillräckligt för
dess motarbetande. Ur vall, som skall
användas till fröskörd, böra därför däri
förekommande plantor av denna art bortrensas, ty
frukterna äro svåra att avlägsna ur timotej och
småfröigt klöverfrö. I spätt tillstånd dödas
plantorna genom besprutning med 15—20
proc. järnvitriollösning.

Baldersbrå.
Baldersbrå.


Baljväxter, familjen Leguminosæ eller
Papilionaceæ (fjärilsblommiga), utmärka sig gent
emot övriga naturliga växtgrupper genom
såväl sina yttre former som sättet för
upptagandet av kvävenäring samt sin rikedom på
proteinämnen. Flertalet äro örter; av hithörande
träd finnes intet i Sverige vildväxande eller
odlat (med undantag för oäkta akacia),
varemot flera buskartade b. förekomma både
vilda och odlade, så t. ex. hareris, ärttörne,
puktörne, sibiriskt ärtträd, guldregn. De hava
»fjärilslika» blommor (ex. ärtblomman), som
äro byggda för insektbesök, ehuru många arter
(ärter, vicker m. fl.) självbefruktas, i det att
de bestoftas, förr än blomman öppnar sig.
Frukten är en enrummig balja med 1—många
frön, vilka sakna vite men hava
reservnäringen lagrad i köttiga hjärtblad. Hela växten
är utmärkt av hög proteinhalt. B.
tillgodogöra sig luftens kväve med hjälp av bakterier,
som leva symbiotiskt med dem i
gallbildningar på deras rötter. (Se Baljväxtbakterier.)
Då även de vid skörden i jorden kvarblivande
rötterna äro mycket proteinrika, öka de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free