Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Besprutning - Bestockning - Bestoftning - Bestånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vagnssprutor, genom utväxling från körhjulet.
Litt.: Redsk.provn. Meddel. n:r 23 och 53 1910
och 1918. Stundom blandar man olika
besprutningsmedel, som döda det ena insekter, det
andra snyltsvampar. Detta bör naturligtvis
förekomma endast beträffande besprutningsmedel,
som böra användas vid samma
utvecklingsskede hos växten, vanligen före
bladutvecklingen på våren, likasom endast sådana
ämnen böra blandas, vilka icke kemiskt
inverka på varandra. Sålunda bör ej
svavelkalkvätska blandas med kopparsalt
(Bordeauxvätska), emedan det senare av svavelkalcium
omsättes till svavelkoppar, som är mindre
verksamt, likasom ej heller med kejsargrönt,
emedan arseniken delvis blir löslig och skadar
bladverket. Vidstående figur visar vilka ämnen
utan olägenhet kunna och vilka ej böra
blandas.
Bestockning, ett försvenskat tyskt ord,
som betecknar sidoskotts utveckling.
Groddplantan anlägger i regel, så snart den nått upp
i jordytan, flera sidoknoppar, som kunna genast
utvecklas eller kortare eller längre tid bliva
vilande, och som i sin ordning kunna anlägga
nya sidoskott o. s. v. Sålunda kan plantan
omedelbart utveckla 1 eller flera strån eller
ock vid basen bilda en större eller mindre
bladtuva, från vilken sidoskott senare kunna
utskjuta.
En rik b. eller bildning av sidoskott är
obetingat fördelaktig hos växter, som skola
skördas gröna, särdeles hos vall- och ängsväxter,
vilka därigenom bliva bladrika, få större
förmåga att återväxa samt, om sidoskotten äro
rotslående, att sprida sig och bibehålla
beståndet tätt. Då de sterila sidoskotten även äro
mer lättsmälta än det mer hårdnade
huvudstråt, medför en rik b. även högre fodervärde.
Hos säd, som skall skördas mogen, är saken
mer oviss. Utveckling av sidostrån kan vara
ett uttryck för styrka hos plantan, som då får
en rikare axutbildning än hos en- eller
fåstråiga stånd av samma sort, men den kan
även hava till följd, att huvudstråets
axbildning blir svagare. I förra fallet är en starkare
b. avgjort fördelaktig, om blott stråna
utvecklas och mogna liktidigt; i det senare fallet kan
flerstråigheten leda till mindre avkastning av
kärna. Framför allt beror dock fördelen av
den jämna utvecklingen av alla stråna, i det
att senare utskjutande sidostrån göra
mognaden och grödan ojämn och försvåra bärgningen.
Hos höstsäd, som i huvudsak redan på hösten
avslutar ansättningen av sidoknoppar, vilkas
utväxande börjar samtidigt på våren, är en
rik b. i regel fördelaktig, men kan, om säden
ej sås tillräckligt tunt, medföra liggsäd och
insåddens svaghet. Hos vårsäd utbildas
sidoskott ofta, då tillväxten åter blir livligare
efter försommarens torka, och i sådant fall
vinnes blott foder, under det kärnskörden
försämras.
Den olika graden av b. kan bero av flera
omständigheter:
1. Art- eller sortegenskap. Ärter
hava ofta en, vicker alltid flera stjälkar;
midsommarråg är mer blad- och strårik än vanlig
höstråg, och vårråg är övervägande 1-stråig.
Tvåradigt korn har oftast fler strån än 6-radigt.
Fåstråiga sorter böra sås tjockt.
2. Rik näringstillgång befordrar
sidoknoppars utbildning; gödsling, särdeles
med kvävegödsel, och tillräcklig fuktighet
gynnar b.; om rikligare fuktighet följer efter
torka under växttidens förra del, uppstå
grönskott, som bliva efter i utvecklingen.
3. Värme vid tillräcklig fuktighet medför
rik b. Sen höstsådd och tidig vårsådd giva
därför oftast fåstråigare säd än[1] tidig höstsådd
och rättidig vårsådd i lagom fuktig jord, men
då sådden sker under gynnsamma förhållanden,
bliver i regel vårsädens b. starkare vid tidig
sådd.
4. Ljustillgång och utrymme
befordra utbildningen av sidoskott, om
tillräcklig näringstillgång finnes; vid tät sådd
och beskuggning förbliva flera sidoknoppar
outvecklade.
5. Myllningsdjupet. Djupt myllade
frön bilda färre sidoknoppar och sidostrån än
normalt myllade; emedan vid bredsådd ett
stort antal frön vanligen bliva djupt myllade,
medför denna vanligen svagare b.
6. Behandling under växttiden.
Allt, som håller tillbaka eller för någon tid
hämmar stråskjutningen, gör, att näringen i
större mängd går till utbildningen av
sidoskott; broddvältning och broddharvning giva
så mycket ökad b., att trots samtidigt skeende
förstöring av många plantor, grödan dock
kan bliva tätare och mer givande. Stråbasens
betäckning med jord vid häckning och
kupning föranleder utveckling av sidoskott;
verkan av Demtschinskys odlingsmetod
med nedsänkning av sädesplantorna beror
härpå, (Medd. fr. Centralanstalten N:r 89).
7. Skador på broddplantorna
kunna av samma skäl medföra ökad b.; säd,
som avskäres före axskjutningen, kan återväxa
tätare; då insekter aväta de först bildade skotten,
utskjuta nya, och insektskador, t. ex. av
fritflugan, på brodden giver plantorna ett
tuvigt utseende, varvid dock angreppet kan
gå så långt, att inga eller blott strån komma
att nå full utveckling.
Bestoftning. Se Befruktning, Besprutning.
Bestånd betecknar i allmänhet ett större
antal växtindivid, som växa tillsammans och
bilda ett från omgivningen avvikande
växtsamhälle. Särskilt användes ordet att
beteckna ett dylikt skogssamhälle. Man skiljer
i skogshushållningen på större och
mindre b. (endast ett fåtal träd tillsammans
benämnes grupp) och på naturbestånd
och kulturbestånd, de senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
