- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
112

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betmassa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillstampas samt väl täckes för att skyddas mot
luft, regn och köld. Efter hand inträder en,
jäsning, vilken åstadkommer en förlust av
bort emot 1/3 av den organiska substansen,
men som vid omsorgsfull lagring gör att
återstoden, betmassan, blir ett mycket
aptitligt och gott saftfoder av syrlig lukt och
smak. B. förlorar under lagringen vatten
och får därigenom högre halt av råprotein
och råfett, men något mindre halt av
kolhydrat, vilka delvis försvinna vid jäsningen, dels
giva upphov till organiska syror. På
torrsubstans räknat har b. ett väl så högt värde som
den friska snitseln, dock under förutsättning
att den icke är skämd (d. v. s. innehåller någon
avsevärd mängd av ättiksyra eller smörsyra)
eller möglig, då den kan vara skadlig för
djuren.

Sammansättningen på den friska snitseln
liksom på b. växlar betydligt, beroende på
förvaringen och den olika vattenhalten. Denna
utgör uti den förra 90—95 % samt i den senare
omkring 90 %. B. liknar mycket rotfrukterna
i egenskaper men har vid samma halt av
torrsubstans ett något högre värde än dessa,
beroende dels på att tuggningen icke kräver
lika mycket arbete som av rotfrukten och
vidare att äggvitehalten är högre. I foderbetorna
består råproteinen till hälften av amider, i
betsnitseln finnas inga dylika ämnen, då de
utlösts bland sockersaften; i b. förekommer
visserligen en del av råproteinen, som amider,
men dessa utgöras här av spaltad äggvita, som
torde ha samma värde som ren äggvita. Som
nedlagd b. efter jäsningen är hållbar, sparas
den helst, till dess de mindre hållbara
rotfrukterna tagit slut. I medeltal innehålla
betsnitsel
(frisk)
betmassa
(lagrad)
Protein0.81.2 %
Fett0.1 »
Kvävefria extraktämnen5.15.8 »
Växttråd1.62.3 »
Aska0.50.6 »
Vatten92.090.0 »
Smältbar äggvita0.4 0.5 »
Foderenheter pr 100 kg.        7.2 10


Lagrad b. ätes med begärlighet av djuren,
och särskilt till nötkreatur kunna stora mängder
därav användas, om den har en frisk smak av
mjölksyra och icke är frusen. Mjölkkorna
få ända till 40 kg., om annat äggvite- och
mineralrikt foder samtidigt gives djuren; åt
göddjuren kan givas ännu mera. För hästar,
ungdjur och svin passar b. på grund av sin
kalkfattigdom ej men väl till får, som kunna
förtära 4—5 kg. per dag.

Torkad snitsel, sockersnitsel
och melassnitsel
. Den olägenhet, som
betsnitselns nedläggning medför genom stora
förluster av näringsämnen, är anledningen till
att man vid vissa fabriker torkar den, varvid
torkad snitsel uppkommer. I utlandet,
är dylik torkning vanlig, men i vårt land har
den förekommit endast vid fabriken i
Trälleborg. Torkad betsnitsel bör icke vara bränd
utan ljus i färgen, med en vattenhalt under
13 %. Under sådana förhållanden är dess
torrsubstans av samma värde som i betsnitsel.
Den lämpar sig för samma djur som b. och
bör utfodras fuktad med tre till fyra gånger
sin vikt i vatten.

Melassnitsel är en blandning av
torkad betsnitsel med melass i något olika
mängder. Den framställes både av torr och av våt
snitsel; i senare fallet blandas de förut
uppvärmda ingredienserna, varefter sker
upphettning och luftning, så att vattenhalten nedsättes
till under 13 %. Melassnitseln är till färgen
brunaktig, har en sötaktig smak och ger vid
tillsats av vatten en brun melassliknande
vätska. Den har icke tillverkats i vårt land men
i mindre mängd importerats samt har ett
fodervärde, som är något högre än den torkade
snitsein och kan användas såsom denna.

Sockersnitsel erhålles vid
framställning av socker efter det Steffenska
kokförfarandet. Härvid urlakas icke allt socker, utan
2—3 % stanna kvar i den våta snitseln. På
grund av denna sin sockerhalt är en dylik
snitsel alls icke hållbar utan måste genast
torkas för att kunna användas till foder.
Sockersnitsel bör, för att vara hållbar, icke innehålla
mer än allra högst 13 % vatten och bör icke
vara bränd utan ljusgrå i färgen. Den håller
25—30 % socker, smakar därför mycket sött
och ger med vatten en nästan färglös vätska.
Liksom övriga snitselslag är den ett gott
fodermedel för mjölkdjur och dessutom på grund
av sockerhalten till hästar. Den kan till
dem givas i torr form men bör eljest försättas
med vatten liksom övriga slag av
torrsnitsel. Fodervärdet är något högre än vid
melassnitsel.

Medelsammansättningen på dylika
snitselslag är
torkad
bet-
snitsel
melass-
snitsel
socker-
snitsel
Protein . . . . . . . . . . . . . .7.58.07.0 %
Fett . . . . . . . . . . . . . . . .0.50.50.5 »
Kvävefria extraktämnen .59.060.066.0 »
Växttråd . . . . . . . . . . . . .17.013.511.0 »
Aska . . . . . . . . . . . . . . . 4.06.03.5 »
Vatten . . . . . . . . . . . . . . 12.0 12.0 12.0 »
Smältbar äggvita . . . . . . .3.5 3.7 3.2 »
Foderenheter per 100 kg79 84 91

                M. W.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free