Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bins fodring - Binominalformel - Biodlareförening - Biometri - Biorisering - Biotyp - Bipest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vill man ej fodra med flytande foder, kan
den gamla torrfodringen tillgripas. Härvid
användes kandiskaka. eller Goods foder. Det
förstnämnda fodret tillagas på samma sätt
som kokning av lösa och vattenhaltiga
karameller. Karamellmassan upphälles på papper,
ty upphälld i kärl klibbar den fast därvid.
Goods foder framställes genom att inknåda
finmalet strösocker i varm honung, tills massan
bildar en hård deg, som icke flyter i vanlig
rumstemperatur. Om degen hålles varm under
arbetet, kan mera socker inknådas, än om den
är kall. Ju mer den arbetas, desto segare blir
den.
Förrådsfodring börjar senast första
veckan i september. Den sker i matare om
högst 3 kg. rymd, dock är 2 kg. rymd bättre,
då bien lagra och inventera fodret bättre. Har
man försummat drivfodring eller invintrar man
små samhällen, bör förrådsfodringen ske
långsammare, vartill 1 kg.-fodrare äro lämpligast,
för att samhällena dels skola hinna få mera
yngel, dels för att de små samhällena ej med
fördel kunna mottaga mera. Fodringen
verkställes varje kväll, sedan bina slutat flyga.
Regniga dagar kan foder även givas under
dagen. Å svaga samhällen borttagas
foderkärlen genast påföljande morgon. Flyghålen
minskas alltid under dragfattig tid. Till foder
användes 50-procentig sockerlag, d. v. s. 1 kg.
socker till 1 liter vatten, kokt eller okokt.
Är fodret varmt, omkring 40 grader, taga bien
det lättare. Fodermängden beräknas i socker,
vattnets vikt räknas ej. Ett
samhälle behöver 10 à 12 kg. foder för att gott
övervintra, och det är bättre att giva ett kg.
mer än mindre. Om samhället har t. ex. 6 kg.
eget förråd, giver man det 6 kg. socker upplöst
i 6 liter vatten. Jfr Invintring och
Foderapparater.
Mjölfodring. En mycket viktig del
i vårskötseln är mjölfodringen. Innan ännu
hästhoven och sälgarterna blomma, giver
naturen mycket sparsamt med frömjöl. Genom
att bjuda bina vanligt mjöl, innan naturligt
frömjöl står till buds, eggas drottningen till
yngelsättning och samhället utvecklas raskare.
Vid mjölfodring kastas mjöl i en tom halmkupa,
eller också fyllas gamla kakskott därmed och
läggas på en solig, skyddad plats med skydd
mot regn.
Vattning. Se övervintring av bin. A—r L—n.
Binominalformel. Se Variation.
Biodlareförening. Det ökade intresse för
biskötsel, som spridningen av pastor Dzierzons
reformer och läror medförde, föranledde
bildningen av ett antal lokala biodlareföreningar
och år 1861 sammanslutning till den
Nordiska biföreningen, vilken emellertid
fick anslutning huvudsakligen blott i Skåne
och småningom bortdog. År 1881 stiftades
Föreningen för biskötselns
befrämjande, vilken inrättade och under
en följd av år underhöll en biskötareskola i
Bie. Av lokala föreningar torde den
verksammaste hava varit Biskötselns
vänner i Göteborg, vilken underhöll en biskola
vid Gibraltar från 1878 och sedermera vid Nya
varvet. Dessa föreningar hava emellertid
småningom upphört med sin verksamhet. Senare
hava biodlarna sammanslutit sig till
Sveriges Allmänna biodlareförening
samt Svenska biodlareföreningen.
Dessa hava år 1919 uppgått i det då bildade
Sveriges biodlares riksförbund
bestående av länsförbund, under vilka lyda
länens lokalavdelningar. Länsförbundens
ombud bilda Riksförbundsmötet, som väljer
riksförbundets styrelse. Det utgiver f. n.
tidskriften Bitidningen[1]. A—r L—n.
Biometri, statistisk undersökning av sådana
varierande egenskaper, som låta sig mätas.
Den biometriska skolan söker på detta sätt
utforska dylika egenskapers
ärftlighetsförhållanden. Engelsmannen Galton undersökte
statistiskt längden av omkring 200 föräldrapar
och deras (omkr. 900) barn och fann, att barnen
till sin medellängd avveko från befolkningens
medellängd i samma riktning som föräldrarna
men ej lika mycket som dessa. Barnens
avvikelse från befolkningens medeltal uppgick till
blott 2/3 av föräldrarnas, under det att 1/3 så
att säga gått förlorad eller utgjorde ett
bakslag till befolkningsmedeltalet. På grund
av dessa och andra iakttagelser uppställde
Galton sin regressionslag.
Ärftlighetsfrågor låta emellertid icke lösa sig på enbart
statistisk väg, redan därför att denna grundar
sina slutsatser uteslutande på undersökningar
av företeelsetypen utan att taga hänsyn till
anlagstypen (se Ärftlighet). Statistiska och
matematiska beräkningar äro dock av stort
värde som kontroll på genom försök vunna
resultat, men ej huvudsak utan blott
hjälpmedel, om ock nödiga sådana. Galtons och
andras undersökningar gåvo emellertid stod
åt den uppfattningen, att, i överensstämmelse
med Darwins descendensteori, typen kan genom
urval ärftligt förändras i viss riktning.
Genomsnittstypen av blandat material kan
ärftligt förskjutas genom urval, men ej den
av ett ärftligt enhetligt. H. T—n.
Biorisering. En modern
pasteuriseringsmetod, som i likhet med
långtidspasteuriseringen (se Pasteurisering) medför fördelen, att
ej i nämnvärd grad påverka mjölkens kemiska
eller fysiologiska egenskaper. Mjölken sprutas
under tryck i form av fint fördelade droppar
in i en genom en ångmantel till ungefär 75°
upphettad, sluten cylinder för att omedelbart
därefter hastigt avkylas. Chr. Barthel.
Biotyp. Se Acklimatisering, Art.
Bipest. Se Biens sjukdomar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
