Lantmannens uppslagsbok / 139 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blandfoder - Blandfrö - Blandgödsel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åstadkomma större hanterlighet och bättre
sammansättning. Så är fallet med s. k. normalt
melassfoder, blodmelass och
blodbröd (se d. o.) varemot torvmelass
(molasin), i vilken melassen upptagits i
torvmull, som saknar allt fodervärde, icke kan anses
som ett lämpligt b. I England, Danmark och i
senare tid även i vårt land förekomma i
handeln vissa b., vars beredning motiveras
därmed, att lantmannen i dem erhåller ett
finfördelat foder i lämplig blandning av
fodermedel, av vilka vart för sig skulle verka allt
för ensidigt i utfodringen, men vars beredning
dock är ägnad att framkalla vissa
betänkligheter. Sådana b. äro de engelska
bibbykakorna (se Melassfoder) och det
dansksvenska kisso (av linfrö och potatismjöl),
men mest bekanta äro de Coldingska
blandfodren, framställda av firman W. Colding i
Köpenhamn. Dessa bestå i finmalda oljekakor,
t. ex. 45% soja-, 45% jordnöt- 8% raps- och
2% bomullsfrökakor, vilka vid blandningen
underkastas analys, på grund varav köparen
erhåller skriftligt meddelande om blandningens
näringshalt. Mot de nämnda fördelarna stå
olägenheterna, att varan fördyras och
kontrollen försvåras eller nästan omöjliggöres,
och risk sålunda finnes, att mindre lämpliga
varor medtagas, utan att detta kan påvisas av
köparen, ja stundom ej ens av den erfarne
kemisten. Endast om de framställas under fullt
betryggande kontroll, böra dylika b. godtagas,
men kvar står alltid, att lantmannen själv
bör och kan verkställa blandningen. Vid inköp
av b. bör tillses, att priset å detta icke
nämnvärt överstiger blandningsdelarnas, ty
fodervärdet är blott lika med dessas sammanlagda
värde. I regel lönar sig bäst att göra
blandningen hemma, såsom numera vanligen sker
med konstgödsel.                M. W.

Blandfrö. Då fröskörd tages av olika
växtarter odlade i blandning, är vanligt, att de
olika fröslagen endast med, svårighet kunna
åtskiljas, utan dylikt b. användes till utsäde
eller säljes som sådant. Detta är olämpligt,
dels emedan blandningsförhållandet mellan
de i en fröblandning ingående arterna bör
bestämmas i varje särskilt fall efter föreliggande
omständigheter, dels emedan blandningen ofta
är svår att rengöra från ogräsfrö och b. därför
ofta innehåller mer av ogräsfrö och av
mindervärdigt småfrö än oblandade fröpartier. I
Sverige förekommer mest b. av röd- och
alsike-klöverfrö samt timotej. Enligt instruktionen
för frökontrollen skall utsäde med 15 % eller
större inblandning, av främmande gagnväxtfrö
betecknas som b.



Blandgödsel. Flertalet konstgödselmedel
innehåller blott ett eller ett par
växtnäringsämnen i blandning med andra ämnen, vilka
sakna värde som växtnäring, t. ex. järn i
Thomasfosfat, gips i superfosfat o. s. v. Jämte
dylika gödselmedel, som kunna betecknas som
enkla, finnas andra, beredda genom blandning
av flere slag av enkla gödselmedel. Sådana
äro salpeterfosfat, ammoniumfosfat och
kaliumfosfat. Dessa äro mycket koncentrerade
gödselmedel, innehållande vardera 2
växtnäringsämnen och inga värdelösa beståndsdelar men
äro alltför dyra för att få någon allmännare
användning som gödselmedel. En annan klass
av b. äro sådana, som äro blott en blandning
av enkla gödselmedel innehållande även
onyttiga beståndsdelar. I vissa fall kan en sådan
blandning innebära en verklig fördel. Så är
fallet med ammoniaksuperfosfat
(se d. o.), framställt genom blandning av
superfosfat och svavelsyrad ammoniak. Vid denna
blandning sker nämligen en omsättning, så att
all svavelsyra bindes vid kalk till gips, under
det att ammoniaken bindes vid fosforsyra,
som därigenom hindras att »återgå» (se Fosfat)
och dessutom ammoniaks förflyktigande
motverkas. Då någon dylik nyttig omsättning ej
inträder, utan blandningsdelarna finnas kvar
jämte varandra i oförändrad form, skulle enda
fördelen av blandningen vara, att jordbrukaren
ej får besvär att utföra blandningen och att
själv uttänka de mängdförhållanden, i vilka
de särskilda ämnena böra tillföras jorden.
Denna tvivelaktiga nytta måste dock köpas
för ett oftast avsevärt höjt pris. — Då blott
så små mängder av b. användas, att denna
prishöjning föga betyder, såsom fallet är med
blomster- och annan trädgårdsgödsel
(se d.o.), kan b. förvaras, men för det egentliga
jordbruket bör den ej ifrågakomma, och dylika
b.-slag el. moss-, rotfrukts- och
potatisgödning (se d. o.) brukas därför
numera föga av kunniga jordbrukare och hava
delvis gått ur handeln. Då olika
konstgödselvaror skola blandas före spridningen, bör
ihågkommas, att vissa ämnen ej kunna blandas
utan fara för att näringsämnen gå förlorade
eller övergå i mindre lämplig form. Detta plägar
framställas genom ovanstående figur, i vilken de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>