Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i det att svinen, som släpptes i skogen,
nedmyllade ollonen. Vid avverkning av bokskogen
har, mest av bekvämlighetsskäl, i stor
utsträckning uppdragits gran. Det är
visserligen sannolikt, att de på gammal bokmark
uppdragna granskogarna komma att giva
större vinst än bokskogen, men givetvis hava
de försämrat landskapet ur natursynpunkt. —
B. finnes i regel i stora, tämligen likåldriga
och rena bestånd men också i blandning med
ek, björk, gran, tall m. fl. Med sin stora
förmåga att tåla beskuggning undantränger b. i
blandbestånd andra trädslag utom gran. B.
trives bäst å lerblandad sandmylla, helst med
någon inblandning av kalk, samt i kuperat
och friskt läge. För sin fulla trevnad fordrar
den ett väl utvecklat mullager och är i detta
avseende vårt känsligaste trädslag. Ej blott
för föryngring utan även för god tillväxt i
bestånden bör markbetäckningen bestå av
mull med en vegetation av typiska mullväxter,
såsom sippor, myskemadra, Galeobdolen,
harsyra m. fl. Redan en ringa torvbildning i
mulllagret försvårar föryngringen avsevärt.
Fruktsättning börjar vid 30—40 års
ålder. När ett ollonår är att vänta, äro på
hösten de knoppar, som innehålla anlagda
blomställningar, större och tjockare än de
blott bladförande. Ollonen mogna i oktober.
1 hl. väger 40—50 kg. och innehåller omkring
200,000 st.
B. föryngras bäst genom
trakthuggning och en tät fröträdsställning; marken
beredes, när knopparna på hösten visa, att ollonår
är att vänta, medelst en harv eller Widéns
kul-turplog. Ett par år sedan plantorna
uppkommit utglesnas den täta fröträdsställningen i ett
par omgångar. Ollonen sås i väl luckrade rutor,
1/2 m. i fyrkant, eller i hackade ränder.
Plantering sker vanligen med s. k. blockplantering,
varvid plantorna böra hava uppdragits ganska
tätt i plantskolan och sedan utflyttas i en
klimp med många plantor i varje. Vällyckade
såväl självsådder som planteringar av b. skola
innehålla ett mycket stort antal plantor per
ha.
Gallringen i ungskogarna påbörjas
redan, när de äro omkring 20 år gamla, men
bestånden hållas till 50-års åldern väl slutna
för att giva god stamform. Sedan gallras de
allt kraftigare; särdeles i Danmark har
utbildats ett gallringssystem, som giver god
produktion med ett ganska ringa stamantal.
Avkastning. På god bokmark i
Danmark finnes vid 30 års ålder omkr. 4,000
stammar per ha., varav över 1,000 utgallras, vid
50 år omkring 1,200, varav 300 utgallras. Vid
110 års ålder, då stamantalet nedgått till
omkr. 200, har nåtts en samlad produktion
av 1,365 kbm., varvid genom gallring uttagits
omkring 800 kbm. Det har visat sig, att den
starka gallringen i Danmark givit en med
omkring 35 % ökad avkastning mot den, som
nås exempelvis i Schweiz genom svagare
gallring i för övrigt jämförbara bestånd. Några
svenska avkastningssiffror föreligga ej, men
det är ej osannolikt, att på bästa mark i Skåne
med lika god skötsel och starka gallringar skulle
kunna nås lika höga resultat som i Danmark.
T. o. m. så långt norrut som på Omberg finnas
planterade b.-bestånd, som åtminstone i
höjdtillväxt ej stå mycket efter de bättre
bestånden i Danmark.
Bokvirket är mycket varaktigt under
vatten, men ovaraktigt i fria luften, tungt,
hårt och har högt brännvärde. Det användes
hos oss huvudsakligen till ved, en mindre del
sågas eller användes till staver för tillverkning
av smördrittlar. G. Sch.
I parker odlas jämte den vanliga formen
av b. även blodbok, var. atropurpurea, med
blodröda blad, samt hängbok, var. pendula,
med hängande grenar. Den förra är fullt så
härdig som huvudformen och kan ännu i
Mälardalen bliva ett ståtligt träd, den senare passar
blott i södra Sverige. H. J. Dft.
 |
| Bokollon. |
| riska | torkade | |
| Protein | 12.7 | 13.3 |
| Fett | 24.4 | 27.4 |
| Kvävefria extraktämnen | 21.9 | 25.5 |
| Växttråd | 16.0 | 18.5 |
| Aska | 3.2 | 4.2 |
| Vatten | 21.8 | 11.1 |
| Smältbar äggvita | 9.9 | 10.1 |
| Foderenheter per 100 kg. | 105.0 | 121.0 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
