- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
164

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boställen - Boställsskogar - Botrytis - Botten - Bottengräs - Bovete

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som nybyggas och underhållas av pastoratet.
Alla övriga hus äro överloppshus, som
tillträdaren äger lösa från avträdaren till det värde,
som i brist av åsämjande bestämmes vid
av- och tillträdessyn. Löser han ej, må avträdaren
bortföra husen; göres detta ej inom viss tid,
tillfalla husen tillträdaren.
Löneboställen skola upplåtas på arrende. Där skola alla
laga hus byggas och underhållas av arrendator,
dock mot ersättning, i den mån han nybyggt
mer, än som efter årsberäkning belöper å hans
arrendetid. Om alla andra hus gälla liknande
bestämmelser som om överloppshus å prästgård.
Domkapitlet åligger tillse, att eckles. b.
vidmakthållas. Detta sker genom ekonomisk
besiktning
, som efter domkapitlets
äskande och K. B:s förordnande förrättas på
landet av kronobetjänt i orten med biträde
av två nämndemän. Från ekonomisk
besiktning klagas till laga syn, som i likhet med
av- och tillträdessyn på landet hålles av
domaren jämte 2—4 nämndemän. Husesyn
är en gemensam benämning för dessa två slags
syner.                E. T.

Boställsskogar. Å civila och militära
boställens skogar skall enl. K. f. angående
hushållning med de allmänna skogarna i riket
26/1 1894 ordnad hushållning införas.
Överstiger virkesavkastningen i betydligare mån
boställets husbehov, ställes skogen eller del
därav under skogsstatens förvaltning, såsom
om kronoparker är stadgat; eljest åligger det
boställshavaren att sköta skogen enligt
hushållningsplan. Intill dess ordnad
hushållningsplan införts, må boställshavaren regelmässigt
endast till husbehov använda skogen, men
sedermera må han därutöver kunna av skog
under hans egen förvaltning åtnjuta viss andel
i ordinarie avkastningen såsom gottgörelse
för vården. I övrigt ingår den behållna
skogsavkastningen till statsverkets
skogsmedel.

Ecklesiastika boställen. K. k. 9/l2 1910; K. br.
1/11 1912: Skogen å löneboställen skall ställas
under skogsstatens förvaltning. Skogen
användes till följande ändamål i nedan nämnd
ordning: till boställets husbehov, till
tjänsteinnehavarens vedbehov, till pastoratet för
uppförande och underhåll av laga hus och hägnader
å prästgård, till församlingen för kyrkobyggnad.
Vad som blir över skall säljas och medlen ingå
till kyrkofonden, varifrån bestridas vissa
utgifter för prästerskapets avlöning m. m. Den
icke ordinarie avkastningen (av
berednings- och rensningshuggning) skall ock försäljas och
inkomsten läggas till de ecklesiastika boställenas
skogsfond.

3 § av lag om kyrkofond d. 9/12 1910.                E. T.

Botrytis, ett släkte av gråaktiga
mögelsvampar, som förekomma på varjehanda
växtdelar i fuktigt väder. B. cinerea Pers.
framkallar under regniga somrar mögelröta på
jordgubbar, gurkväxter m. fl. Se
Gurksjukdomar.

Botten brukar man kalla det jordlager, som
närmast underlagrar älven. Detta lager kan
inverka på markens fruktbarhet genom sitt
irån alvlagret avvikande förhållande till
vatten; sålunda kan en ogenomsläpplig b. vara
fördelaktig under en genomsläpplig alv, t. ex.
lera under sandjord, men också medföra skadlig
vattensamling i älven. Då älven är så grund,
att växtrötterna nå ned till b., inverkar även
dennas kemiska beskaffenhet, märgelbotten är
under sådana förhållanden fördelaktig.

Bottengräs. Se Vall.

Bovete.
Bovete.


Bovete, Fagopyrum, anses härstamma från
Ostasien där det lär förekomma vilt. Vanligt
b., F. esculentum L., infördes i odling i Europa
under korstågens tid och till Skandinavien
troligen under medeltiden eller något senare
dels från Ryssland, dels från Tyskland.
Tatariskt b., F. tataricum L., infördes
österifrån på 1700-talet men har aldrig kommit till
någon avsevärd odling i Väst- eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free