Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bovete - Bovetessjuka - Bovista - Box - Boägg - Brabantsk häst - Brahmaputra - Brakved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Centraleuropa. Förr odlades b. rätt allmänt på mager
sandjord och på brända mossar men har numera
i Sverige så gott som fullständigt undanträngts
av andra, säkrare och mer givande grödor.
B. tillhör syreväxternas familj, Polygoneæ,
och är liksom flertalet dithörande växter en
ört med pillika blad och en toppställd samling
av små blommor med 8 ståndare och en pistill,
som utbildas till en 3-kantig nöt. Vanligt b.
har rödvita blommor och skarpkantig nöt,
tatariskt b. grönvita blommor och frukter
med rundade, rynkiga kanter. Av vanligt b.
finnes en varietet, silver-b., var.
argenteum, med gråvita frukter samt frodigare
bladväxt, varför det odlas till grönfoder.
Odling. B. är mycket förnöjsamt på
jordmån och odlas företrädesvis på lös och
mager sandjord samt på mossjord, men går
även bra till och lämnar högre avkastning på
lätt lera. Det kräver föga näring i jorden;
kreatursgödsling gör det frodvuxet men
motverkar blomning och kärnsättning och användes
därför blott vid dess odling till grönfoder. Till
mogen skörd gödslas det helst med blott
konstgödsel av fosforsyra (40—50 kg. per ha. i
superfosfat) och kali (50—60 kg. per ha.). Som
b. är mycket frostömt, sås det mot
vårsåddperiodens slut, för mogen skörd tunt, 50—75
kg. per ha., till grönfoder hälften tjockare och
myllas grunt. Det är ömtåligt för väderleken,
känsligt för såväl hetta och torka som för kallt
väder och isynnerhet för regn i blomningen.
Det mognar ojämnt och är vanligen färdigt
till skörd först i september. Då torkningen
av dess saftiga stjälk är vansklig, bör b.
avtröskas genast det inkörts för att ej unkna och
mögla i halmen. Skördemängden växlar starkt
efter årgången, från missväxt till 25 dt. per
ha.; i Sverige torde en medelskörd kunna räknas
till 10—15 dt. kärna och ungefär samma mängd
halm, samt grönfoderskörden till högst 50 dt.
torrt foder per ha. Kärnan väger 60—65 kg. per
hl. och 1,000 frön 17—25 gram. Grönfoder
och halm äro goda fodermedel (se Grönfoder)
men föranleda en sjukdom, särdeles hos får
och svin, varför de böra utfodras blott åt
nötkreatur och även åt dem helst endast i
blandning med annat stråfoder (se
Bovete-sjuka). Blommorna bjuda bien riklig honung.
Kärnan liknar till sin sammansättning havre
men har något lägre fetthalt (omkring 2.5 %)
och högre växttrådhalt (omkring 14 %), varför
ock dess fodervärde är lägre, omkring 75 f.enh.
per 100 kg. Den användes dels grynad till
människoföda, dels till hönsfoder och fordom
även som mjöl till gödfoder åt svin.
Bovetessjuka är en hudsjukdom, som
angriper särskilt vita och vitfläckiga djur efter
förtärande av bovete, i synnerhet om djuren
därvid äro utsatta för solsken. Huden ansväller
på de ställen, där den är täckt av vita hår, blir
blåröd och öm; i svåra fall kan även uppstå
brand, och de brandiga delarna av huden
avstötas, efterlämnande stora, oregelbundna sår.
Särskild behandling behöves sällan, men
bovetefodringen bör genast upphöra och djuren
tagas in på stall eller hållas i skugga. E. N— m.
Bovista. Se Äggsvamp.
Box. Se Kätte.
Boägg användes för hönsen, dels för att
markera deras värpplatser och förmå hönan att
uppsöka de av skötaren önskade, dels även för
att läggas under hönor, som skola ruva, innan
man ännu är fullt säker på, om de vilja ligga
pålitligt. Boäggen göras av gips eller porslin. A. Stahre.
Brabantsk häst. Se Belgisk häst.
Brahmaputra 1. Brahma. Se Hönsraser.
 |
| Brakved. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
