- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
166

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brakved - Brand - Brandbotten - Brandförsäkring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gulfärgning av ylle. Bär skålrost av en kronros tärt,
som icke angriper sädesslagen.

Brand. 1. Se Skogseld.

2. Sjukdom hos växter, se Sotsvamp,
Barkbrand.

3. Sjukligt tillstånd hos djur (nekros),
uppstår, då blodcirkulationen upphört, och
är liktydig med lokal död. Den vanligaste
orsaken är en häftig inflammation, varvid
utsvettningen (exsudatet) blir så riklig, att
blodkärlen sammantryckas och
näringstillförseln sålunda avstänges. B. kan även uppstå
genom att det kärl, som till- eller bortför blodet
från en kroppsdel, sammantryckes eller
tillstoppas (se Blodpropp, Bråck), ävensom om
vävnaderna direkt förstöras, såsom vid
krossår, förbränning eller förfrysning. B. i ytliga
delar igenkännes på, att den brandiga (döda)
delen är kall, okänslig och blåsvart eller
skrumpnar och blir horn- eller pergamentartad, såsom
vid b. i huden. Genom en vargörande
inflammation på gränsen mellan de friska och
brandiga vävnaderna kan det brandiga stycket
avstötas, varefter såret på vanligt sätt läkes,
såsom vid svårare tryck- och brytsår. Vid b.
i inre delar kan det brandiga stycket övergå
i förruttnelse och giftiga
sönderdelningsprodukter bildas, vilkas upptagande i blodet
förorsakar blodförgiftning.                E. N—m.

Brandbotten. Se Bjälklag, Brandskydd.

Brandförsäkring. Med b. förstår man en på
ömsesidighet vilande ekonomisk anordning i
syfte att ersätta förlust till följd av brandskada.
I begreppet ömsesidighet ligger här, att ett
flertal personer sammanslutas för att
hopbringa erforderliga medel för ifrågavarande
ändamål. Denna sammanslutning eller
gruppbildning av personer kan åstadkommas
frivilligt eller genom rättsligt tvång
(lagar eller förordningar av offentlig
myndighet). Frivillig b. avslutas genom ett
försäkringsavtal, varigenom en part
(försäkringsgivaren, försäkraren, assuradören)
förpliktar sig att till en annan part
(försäkringstagaren), i händelse en i avtalet angiven
(fast eller lös) egendom skadas eller förstöres
genom brand, utgiva viss ersättning, i regel
ett penningbelopp. Ett dylikt
försäkringsavtal avslutas som regel genom en skriftlig
handling (brandförsäkringsbrev eller -polis).
B. ersätter i allmänhet genom eldsvåda,
explosion eller åskslag uppstående skador,
likasom sådana skador, som äro en följd av åtgärder
för hämmande av eld eller för av elden hotade
föremåls räddande. Skador till följd av
explosion av lysgas, fotogen och sprit ersättas
i allmänhet, däremot icke utan särskild
överenskommelse skador genom explosion av
sprängämnen. Uteslutna äro i allmänhet skador i
följd av krig, uppror, upplopp eller
jordbävning. Så kallade bagatellskador (t. ex.
brännskada å en bordduk genom en brinnande cigarr
eller dylikt) ersättas i allmänhet ej.
Försäkringen sker i allmänhet antingen i ömsesidiga
bolag eller föreningar eller i aktiebolag.
Angående försäkringstekniska
termer
: premier, premietariffer,
försäkringsfond, risk,
återförsäkring m. fl., som äro gemensamma för
flera eller alla försäkringsgrenar, se
Försäkring.

Såväl den frivilliga som tvångsförsäkringen
hava mycket gamla anor särskilt bland de
skandinaviska och andra germanska folk. I
de medeltida gillenas (skrånas) uppgifter ingick
ofta att lämna personligt bistånd och bidrag till
ersättande av brandskada, huvudsakligen å
byggnader. Ett av de tidigaste exemplen på
lagtvång till ett slags b. lämnar östgötalagen,
som skriftligen avfattats mot slutet av
1200-talet. Det stadgas där, att när bondes stuga
och lada brunnit, skulle brandstod utgå med
viss mängd spannmål av varje bonde i häradet
eller del därav, beroende på skadans omfång.
I landslagarna upptogos liknande stadganden.
Även i 1734 års lag (byggningabalken, kap.
24) lämnades föreskrifter rörande brandstod
för varje hemman vid eldskada. Grundtanken
var dock, att brandstoden endast skulle sätta
ägaren i stånd att åter nödtorftigt uppbygga
avbränd gård, så att den ej bleve ödehemman,
ävensom ersätta säd, foder och boskap, som
för gården tarvades. Lagarnas stadganden om
brandstod synas emellertid ej hava varit
tillfredsställande. Redan mot slutet av
1600-talet gav K. M:t stadfästelse å bildandet
av frivilliga brandstodsföreningar i Skåne
och Halland ävensom i Skaraborgs län.
Mot slutet av 1700-talet medgavs befrielse
från skyldigheten att utgiva brandstod
enligt byggningabalkens bestämmelser för de
socknar, som för sig inrättat
brandstodsförening eller -kassa. Dessa socknar skulle vara
fria från brandstodshjälp till andra
socknars invånare uti häradet. (K. M:ts
resolution den 9/12 1766 med anledning av en
petition från allmogen i Sunnerbo härad samt
K. brev 1/8 1770 med förklaring till denna
resolution.) Vidare medgavs år 1818 befrielse
för den, som inträtt i Allmänna
brandstodsverket, och genom K. f. 19/5 1845 åt ägare eller
innehavare av hemman, som tagit försäkring
i brandstodsbolag, som för orten blivit stiftat
och av K. M:t fastställt. Brandstodstvånget
upphävdes fullständigt först genom K. f. 26/4
1853.

Såsom nyss antytts, bildades mot slutet av
1700-talet flerstädes i Sveriges landsbygder
brandstodsföreningar
(sockenföreningar), av vilka ett stort antal ännu finnas
kvar. Enligt Sveriges officiella statistik
(Försäkringsväsen: Enskilda Försäkringsanstalter
år 1919) funnos vid detta års utgång 367 dylika
föreningar (mindre ömsesidiga brandstodsbolag)
med en försäkringssumma av sammanlagt
3,173,890,646 kronor. Uttaxerat belopp,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free