Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikning - Dikningsförmän - Dikningslag - Dikningsmaskin - Dikningsplan - Diktning - Dill - Diluvial - Dimensionsavverkning - Dimensionsblädning - Dimensionslag - Diopter - Diorit - Diplokokker - Dishley - Diskont - Disposition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hårdhet från 9 m3 per dag i hård lera till 15—20 i
sand och dyjord, vilket vid vanliga sugdikens
dimensioner motsvarar 3 dubbla antalet
längdmeter; rörens nedläggning, varvid en man kan
medhinna 800—900 rör i sugdiken och 300—
400 i fångdiken, däri inbegripet hophuggning
samt igenfyllning, 350 m. sug- och 250 m.
stamdike per dag. Hela kostnaden uppgick före
senaste kristid till 150—200 kr. per hektar,
men är f. n. (1919) omkring tredubblad, övriga
arbeten utom rörens läggning och täckning
passa för ackord.
Underhåll av dikning. De öppna
dikena böra tid efter annan upprensas;
bottenrännan befrias från växtlighet och återställes
till sitt förra djup. Härvid böra alla
täckdikesögon tillses och rengöras. De öppna dikenas
slänter må, om de blivit gräsbevuxna, lämnas
orörda, utom att lös jord bortschaktas och buskar
uppryckas. Om fel uppstå på täckdikesledning,
vilket visar sig genom kvarvarande väta i
markytan, uppsökes felet genom grävning,
varefter söndriga rör utbytas mot hela och
igenslamning avlägsnas, vilket kan ske genom
att en krats av sammantvinnade järntrådar
skruvas in i ledningen till ett längre ned
upptaget hål och drages fram och tillbaka mellan
öppningarna.
Dikningsförmän med skyldighet att biträda
med dikningsplaners utstakning och rörens
nedläggning samt tillsyn vid dikningens
utförande hava sedan 1880-talet börjat anställas
hos hushållningssällskapen. De ha i allmänhet
stått under lantbruksingenjörens i länet
ledning. I samband med övriga kristidsåtgärder
för jordbrukets höjande och dräneringsfondens
inrättande har antalet d. betydligt ökats och
särskilda kurser anordnats för deras
utbildning.
Dikningslag. Se Torrläggning.
Dikningsmaskin. Se Dikesgrävningsmaskin.
Dikningsplan. Se Dikning.
Diktning. Se Timring.
Dill, Anethum graveolens L., en
flockblomstrig (Umbellat) 1-årig ört, vilken härstammar
från södra Europa och varit i odling som krydda
redan i gamla tiden. Bladen äro trådlikt
flikiga, blommor med gula kronblad utan foder
samlade i sammansatt flock utan svepe,
delfrukter platta, ovala. Hela växten starkt
doftande. 1,000 frön väga 20 gr. Sås i mängd av
2—3 gr. per kvm., dels på hösten, dels på våren
för erhållande av skörd vid olika tider. Fröet
gror trögt, varför det bör sås i fuktig jord eller
stöpas före sådden; myllas grunt, varför
vattning kan behövas i händelse av torka.
Diluvial -lera och -sand användes stundom
för att beteckna kvartärperiodens äldre
jordavlagringar till skillnad från de yngre, alluviala,
sväm- och torvbildningarna. Jfr Lera, Sand.
Dimensionsavverkning eller avverkning av
träden, allteftersom de nå en viss grovlek, är
en förr mycket vanlig avverkningsmetod, som
nu dess bättre börjar att försvinna. Särskilt i
Norrland, där förr endast de grövre
dimensionerna kunde avsättas, var under lång tid
dimensionen den enda bestämmande faktorn
vid avverkningar av den där i system satta
dimensionsblädningen. För de
norrländska skogarna har denna avverkningsform
varit mycket ödesdiger. Växtliga tallskogar
hava härigenom ofta överförts till oväxtliga
granskogar, de grövre tallarna ha fallit för
yxan, och annan återväxt än kvarvarande
under växt av dålig gran har ej erhållits.
Granskogarna ha i vissa fall bättre uthärdat en e
för hård d., i det att kvarlämnade behärskade
granar repat sig efter en erhållen friare
ställning, men oftast ha de efter huggningen
kvarlämnade granarna lidit av den hastiga
friställningen och i stor utsträckning torkat. När
dimensionen varit bestämmande för
avverkning i yngre och medelålders bestånd, ha dessa
bestånd i allmänhet blivit mer eller mindre
raserade. Enligt den nya provisoriska
skogslagen, som i ungskog ej medgiver avverkning
annorledes än genom för beståndets utveckling
ändamålsenlig gallring, måste
dimensionsavverkning i ungskog anses förbjuden. G. Sch.
Dimensionsblädning. Se Dimensionsavverkning.
Dimensionslag. Se Skogslagstiftning.
Diopter. Se Fältmätning.
Diorit. Se Bergart.
Diplokokker. Se Bakterier.
Dishley. Se Får: Raser.
Diskont. Se Bokföring.
Disposition, mottaglighet för sjukdom och
angrepp av parasiter.
1. D. hos växter kan bero på växtens
inre egenskaper eller på yttre förhållanden ss.
klimat, växtplatsens läge, jordmån, omgivande
växtlighet eller olämplig odlingsmetod.
Inre d. kan vara individuell eller tillhöra
viss sort eller art. Individuell d. sammanhänger
ofta med utvecklingsskedet, i det att växten
vanligen endast under en kort del av sin
utveckling är mottaglig för den ena eller andra
sjukdomen. Stinksot t. ex. angriper vete blott
under groningen, flygsot vete och korn blott
under blomningen. Späda växtdelar kunna
ofta skadas av parasiter, frost m. m., mot vilka
den utvuxna plantan har större
motståndskraft (resistens). Med d. förstås dock vanligen
sort- och art-d. Lantsorter av vete äro
t. ex. vanligen mottagliga för gulrost, varav
många förädlade vetesorter föga angripas.
Tidiga potatissorter äro mera än sena
mottagliga för potatismögel, vissa äpplesorter för
fruktskorv, vissa kornsorter för havreål o. s. v.
Dylik sort-d. kan vara olika på olika orter;
Borevete angripes t. ex. föga av gulrost i Skåne
men är mycket mottagligt därför i mellersta
Sverige. Exempel på art-d. är att kronrost
angriper endast havre, gulrost däremot övriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
