Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Distribution - Distäva - Djupgrävning - Djupkultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dels rätt besvärliga, varför man söker reda sig
dem förutan. Med en enkeltariff mätare för
belysningen och en för motorerna skipas ju full
rättvisa med avseende å betalningen för
energien, men till den för elektricitetsverket
önskvärda utjämningen av belastningen leder detta
mätningssätt icke, varjämte installeringen
fördyras. Vattenfallsstyrelsen tillämpar därför ett
förenklat system, i det att endast en
enkeltariffmätare användes och ett medelpris
bestämmes men med förbud att inkoppla de stora
motorerna, ss. tröskverksmotorer under spärrtid.
Någon annan kontroll över detta förbuds
efterlevnad finnes icke, än att grannarne på ljusets
flämtande och försvagande märka, att någon
uttager olovlig mängd ström, varefter nog den
skyldige snart blir känd. Användning av
småmotorer, ss. för mjölkningsmaskiner, är tillåten
under spärrtid. Erfarenheten har visat, att
inom lantbruksområden fördelningen mellan
belysnings- och motorström är sådan, att ett
medelpris av 18 öre per kwt. kommer rättvisan
tämligen nära. Under natten, då ljusen släckts
och motorerna stannat men vattnet kanske ej
kan uppdämmas vid generatorstationen utan
rinner förbi obegagnat, kan elektricitetsverket
vara villigt att sälja energi så billigt, att det
lönar sig att använda den för uppvärmning.
Särskilt lämpar sig denna uppvärmning för
kyrkor, emedan man på söndagen kan få
strömmen billigt även på dagen.
Elektrifieringen av Sveriges
landsbygd, som på grund av svenska
lantbefolkningens betänksamhet före kriget, medan
anläggningen var billig, utbredde sig mycket
långsamt och i någon nämndvärd grad endast
inom Hemsj öbolagets område, tog under kriget,
till följd av dels bristen på bränn- och isynnerhet
lysoljor, dels Vattenfallsstyrelsens planmässiga
och energiska arbete en oanad fart, så att av
landets 3,700,000 hektar odlad jord beräknades
vid 1921 års början omkring 35 % vara
elektrifierade, ungefär tredjedelen dock endast för
belysning. Av den till omkring 1,300,000 ha.
uppskattade elektrifierade arealen kommer på
statens kraftverk 482,504 ha., varav på
Älvkarleby 303,753, Trollhättan 117,430 och Motala
59,521 ha. G. Tbg.
Distäva. Se Digivning, Kalvstäva.
Djupgrävning. Se Djupkultur.
Djupkultur, bearbetning av jorden över
det vanliga plog- eller spaddjupet, 20—25 cm.
Den djupare bearbetningen av jorden medför
jordens öppnande till större djup för luftens
och vattnets lättare nedträngande och därmed
följande jämnare fuktighet samt ökad
förvittring och förmultning. Växtr otter nas
utbredning befordras och deras näringsrymd ökas.
D. är därför ägnad att göra jorden lättare att
bearbeta samt skördarna större och jämnare.
Dess verkan gör sig dock gällande, blott om
grundvattnet står så lågt, att den luckrade
jorden genom täckdikning eller naturlig
beskaffenhet är skyddad från att bliva
vattendränkt, och framträder företrädesvis, där älven
är hård och styv, samt främst för sådana
växter, som kunna utveckla rikliga matjordsrötter,
ss. potatis, rotfrukter och havre. Då d. medför
ökade skördar, kräves också ökad gödsling, för
att den stegrade bördigheten skall
vidmakthållas. D. sammanhänger således med ett
intensivt jordbruk.
D. vid åkerbruket behöver ej årligen
återkomma utan sker vanligen med några
års mellanrum, helst vid höstplöjningen före
trädesbruket eller rotfruktsodling. Om älven
är mindre godartad, bör den djupare
bearbetningen åtminstone till en början ske genom
alvluckring, så att älven ej inblandas i
och försämrar matjorden. Sedan älven
förbättrats eller om den av naturen är godartad,
så att dess inblandning ej försämrar matjorden,
kan rajol- eller djupplöjning
användas, varigenom matjorden fördjupas till
det nya plogdjupet. D. medför i allmänhet
ökning av skörden av djuprotade växter ss.
rotfrukter och hästbönor; detta beror
naturligtvis i allmänhet på att fördjupningen av
växternas näringsrymd ökar tillgången på näring
och fuktighet, men särskilt därpå att det rikare
lufttillträdet ökar salpeterbildningen, varför
d. verkar som en kvävegödsling, rikligare
utveckling av rot, stjälk och blad. Däremot hava
grundrotade växter ss. stråsäd och lin icke givit
avsevärt ökade skördar som följd av d. Då
vid nu stegrade arbetspris skördeökningen ej
motsvarar den ökade arbetskostnaden och den
vid inskränkningen i arbetskraft är svår att
medhinna, har d. blivit allt mer sällsynt i
åkerbruket. H. J. Dft.
Vid trädgårdsskötsel utföres d.
vanligen genom djupgrävning och
användes mer sällan för blomsterväxter,
understundom för köksträdgårdsväxter, men
oftare för fruktträd. För dessa senare är den
ej behövlig annat än på mycket hård och
ogenomtränglig alv eller där en grund matjord
vilar på mager sand- eller grusbotten. Den
utföres vanligen så, att jorden från en 1 m.
bred remsa vid landets ena sida borttages till
45—60 cm. djup, varefter den sålunda
upptagna graven fylles med den väl omblandade
jorden från en lika bred remsa, som graves
intill den förra o. s. v. Den sista graven fylles
med den först uppgrävda jorden. Då ytjorden
sålunda blir en blandning av den förra
matjorden med alv, är den ej lämplig för odling av
växter, som fordra en god, mullrik matjord,
utan för dem utföres djupgrävningen så, att
endast matjorden flyttas och den blottade
älven omgräves utan att flyttas och sedan åter
täckes med matjorden från nästa remsa. Det
förekommer även i fruktträdgårdar att
nedlägga matjorden oblandad i gravens botten
och täcka den med alv, som sedan småningom
genom gödsling och bearbetning förvandlas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
