- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
225

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dopping - Doronicum - Dosering - Doucin - Drag - Dragare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

platt, i vatten djupt liggande kropp, långt
tillbaka sittande fötter, föga lämpliga för gång
men utmärkta simredskap, hoptryckt, spetsig
näbb och tät fjäderskrud, men skilja sig
genom att simhuden utgöres av hudflikar på tårna,
som bära breda, nagellika klor, genom än
kortare vingar samt mycket kort, mjuk stjärt, som
knappt kan skiljas från den övriga
fjäderbeklädnaden. Denna är ovan mörkbrun, under
sidenglänsande vit. Ungarna äro grårandiga.
De ha litet huvud, rätt lång hals, simma och
dyka utmärkt, bygga ofta flytande bon och
lägga 3—6 vita ägg. De leva av småfisk.
Skägg-d., P. cristatus L., är ungefär av en
gräsands storlek, bär i nacken ett par
fjädertofsar och kring halsen en krage av långa,
brunaktiga fjädrar. Stadd i utbredning mot norr,
förekommer han m. l. m. talrikt i vassrika
sötvatten, och havsvikar upp till Dalarne,
Gästrikland och Värmland. Då köttet anses
mindre tjänligt till föda, är skäggdopping icke
föremål för egentlig jakt men skjutes
tillfälligtvis för det vackra skinnets skull. Somliga anse
d. skadlig, i det att han skulle undantränga
änderna, en åsikt, som dock icke torde hava
någon verklig grund.                T. H—l.

Doronicum, korgblomstriga alpväxter med
stora gula blomkorgar. Flera mångåriga arter
odlas som prydnadsväxter och höra till de
tidiga vårblommorna. Se Blomsterodling.

Dosering, sluttning. Jordvallars d.
uttryckes genom förhållandet mellan sluttningens
höjd i lodrät och bredd i vågrät riktning
(anlaget). En dosering 1:1, som är den vanliga
för dikesslänter, betyder sålunda att dikets
djup (h) är lika med det vågräta avståndet
(b) från dikessläntens övre rand till en lodlinje
mot dess nedre kant mot bottenplanet. Vid
doseringen 1 : 1 1/2 är den vågräta linjen (b)
1 1/2 ggr så stor som lodlinjen (h).
Dikesbredden i dagen blir då på vågrät mark i förra fallet
2 ggr djupet + bottenbredden, i det senare
3 ggr djupet + bottenbredden.

<bDike med dosering 1:1.<b

Dike med dosering 1:1.



Doucin. Se Dvärgträd, Äppleträd.

Drag. Se Fiskeredskap.

Dragare vid jordbruket i Sverige utgöres
av hästar och oxar samt undantagsvis tjurar
och kor.

Antalet hästar och oxar var
1800—1805185019001919
Hästar, total395,000385,000533,050715,681
Hästar, pr 1000 ha. åker465192151180
Hästar, vuxna, total[1]453,249[2]505,689
Hästar, pr 1000 ha. åker                128134
Oxar, total216,148289,427218,93253,344
Oxar, pr 1000 ha. åker2541446214


Dragarnas antal har sålunda under senaste
århundradet ökats mindre än åkerarealen och
oxarnas antal även absolut avtagit. Detta
har kunnat ske trots betydlig ökning och
förbättring av jordens bearbetning och beror
dels på fortgående övergång till hästar från
oxar, dels av minskning i landsvägskörslor.

Antalet d. växlar i olika delar av landet,
men skillnaden i antalet, beräknat i
hästenheter (1 oxe = 3/4 häst), avviker dock i
allmänhet föga från medeltalet 14 hästenheter
per 100 hektar åker. Det är lägst, 10—14,
i Södermanland och Västergötland, där
egendomarna äro jämförelsevis stora och jordbrukets
intensitet medelmåttigt, men är högst, 20—25,
i Småland, beroende på jordens starka
splittring och den starka uppfödningen av
nötboskap till avsalu, varmed följer bruket att som
d. använda ännu ej fullvuxna stutar. Detta
sistnämnda landskap har flera oxar än vuxna
hästar. Även i östergötland, Södermanland,
Närke och Blekinge kör man rätt mycket med


[1] Över 3 år.
[2] Över 4 år, därav arbetshästar 385,000 eller 102 pr 1000 ha.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free