Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drittel - Drivbänk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Drittel, smörfjärding, vanligen förfärdigad
av bok, bör rymma 51 kg., utgörande 1
engelsk centner (50.8 kg.) jämte 0.2 kg.
godvikt. Även användas halvdrittlar.
Drivbänk, plantbänk, vari växter odlas,
skyddade genom fönster för skadlig inverkan av
väder och vind. Användes vanligen för drivning av
matväxter under vinter och vår samt för
uppdragning av plantor dels av frö, särdeles sådant
som gror osäkert på fritt land, dels av
sticklingar, blad och rotbitar, företrädesvis för att
tidigt få plantor till utplantering på fritt land.
Varmbänkar, vilka företrädesvis benämnas
drivbänkar, uppvärmas genom en
underliggande, i brinning varande bädd av »strö» (vanligen
halmblandad hästgödsel, stundom blandad med
löv och andra långsammare brinnande ämnen).
Fasta drivbänkar uppvärmas även med under
jordbädden löpande rör, vari varmt vatten
eller ånga cirkulerar. Stundom gives övervärme
genom strax under bänkfönstren löpande
varmvattenrör. Kallbänkar sakna
undervärme och utgöras av föregående års
varmbänkar eller särskilt anlagda bänkar utan
ströbädd; de uppvärmas sålunda blott av
solvärmet samt skyddas genom fönster eller mattor.
Kallbänkar utan fönster kallas även
plantlavar eller blott lavar. Som halvvarma
betecknas bänkar, i vilka antingen ströbäddens
häftiga brinning gått över, eller vars ströbädd
lagts av gödsel blandad med löv och andra
långsamt brinnande ämnen.
Platsen för d. bör vara torr, öppen
för södersol och väl skyddad för hårda vindar.
Där naturligt vindskydd saknas, skaffas sådant
genom uppställda skärmar eller
ståndmattor, bestående av en stegformig ram,
inflätad med halm eller vassrör. I bänkplatsens
närhet bör finnas bekväm tillgång till tjänligt
vatten, varav mycket åtgår för bänkarnas
vattning; i täta samlingsbrunnar bör från
ströbädden utsipprande gödselvatten samlas för
att användas vid vattning. För att avkylningen
må bliva så liten som möjligt, böra alla
bänkarna läggas på en gemensam ströbädd. Än
fullständigare vinnes detta genom att
bänkraderna, vanligen 2 och 2, omgivas av en
betongmur som infattning.
Anläggning av d. Bänkplatsen bör
på hösten täckas med löv för att hindra markens
tjälning, och bänkjord uppläggas i hög, som
täckes för att hava ofrusen jord i ordning till
bänkarnas läggning. De tidigaste bänkarna,
för uppdragning av kronärtskocks-, gurk- och
melonplantor samt för odling av tidigaste
matväxter (rädisor, sallat, spenat, persilja
m. fl.) anläggas i januari—februari; för
sticklingar och plantor av köksväxt- och blomplantor
till utplantering samt för odling av gurkor och
meloner läggas bänkar i mars och april. Före
bänkens läggning renskottas bänkplatsen från
löv, snö och is och varmt strö lägges i sträng, i
vars yta förefintligt kallt strö lägges; om ströt
ännu ej tagit värme, väckes brinningen genom
att ini strängen ställa kärl med hett vatten.
Då strösträngen tagit stark värme,
genomarbetas den väl från den ena änden till den
andra, varvid alla klumpar noga utskakas och
det svalaste ströt lägges ini den nya strängen.
Sedan strösträngen — vid behov efter ännu en
omarbetning — blivit jämnt varm och fått en
mörkbrun färg, lägges ströbädden, med början
från ena änden, under noggrann utskakning,
jämnt tillpackad med gaffeln men utan
sammantrampning annat än i kanterna. Bädden
bör sträcka sig drygt 2 fot utanför bänklådorna,
några tum högre åt norr än åt söder, med större
lutning, ju tidigare den lägges. Bänklådorna
påläggas omedelbart, kring dem packas strö
för värmens skull upp till deras övre kant till
en ströpall. Därefter täckes med fönster,
luckor eller mattor. Sedan bänken legat någon
tid, ifylles jord i lådorna 20—30 cm. tjockt,
och då jorden blivit jämnt genomvärmd,
omgräves den, krattas och besås. Om jorden
påförts för tidigt, händer lätt, ett den »brännes»
och blir askartad. Den måste då utbytas mot
ny jord. Sticklingar och plantor sättas först
sedan värmen nedgått något.
Bänklådorna göras vanligen av 1 1/4
X 9" (3.5 à 4 X 22 cm.) kantsågade bräder,
passande för 4 fönster, 5 X drygt 14’ (1.5 X
4.3 m.); i hörnorna spikas bräderna vid klossar,
som tillsågas kortare än lådbräderna. I övre
kanterna sammanhålles lådan av 2" breda,
tvärgående ribbor, som nedfällas i
längsbräderna och skola bilda stöd för fönsterna.
Bänkfönstren göras vanligen 5 X 3.5’
(1.5 X 1 m.), av 2" plank av kärnfuru, med
i allmänhet 3 spröjsar, mellan vilka glas lägges
takformigt och stiftas. Förr kittade man
ovanpå glaset, men numera kittas falsarna,
innan glaset nedtryckes i dem.
Fönsterbågarna förstärkas med hörnjärn och ett par
tvärgående rundjärn, »stormjärn», samt
förses med handtag i båda kortsidorna.
Luckor för bänkarnas täckning göras av 1/2—3/4"
bräder, något längre än fönstren men, för att
lättare kunna hanteras, helst smalare än dessa,
så att t. ex. 6 luckor åtgå att täcka 4 fönster.
Mattorna bindas av vassrör eller långhalm
med segelgarn och göras så stora, att de väl
täcka 2 fönster.
Skötseln av d. består huvudsakligen
i att hålla en jämn lagom värme och fuktighet.
Sedan sådden skett och fröt myllats genom
överströdd jord, får bänken ligga täckt med
fönster och mattor, tills fröt grott, och luftas
blott, om så behöves, för att avlägsna imma,
för att ej för mycken fuktighet må framkalla
mögling på jorden, och för att hindra värmen
att överskrida det för groningen gynnsamma,
högst 25° för flertalet frön, 28—35° för
melon- och gurkfrö. Sedan plantorna
uppkommit, måste man genom påpasslig luftning
sörja för att ej värmegraden, vare sig natt eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
