- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
238

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dynt - Dådra - Då - Dårrepe - Däckel - Dämning - Dämäng - Dödbränd - Dörj - Dörne - Dörr - Echinococcus - Edamerost - Edestin - Effektivmur - Efteranalys - Efterbörd - Efterhuggning - Efterkultur - Efterslåtter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Dynt. Se Binnikemask.

Dådra, Camelina, 1-åriga korsblommiga
örter (fam. Cruciferœ) med pillikt
stjälkom-fattande örtblad på en upprätt stjälk, små,
blekgula blommor i toppställda klasar samt
klotrunda eller päronlika skidor. Oljedådra,
C. sativa Fr., odlas i sydligare länder för
oljevinning ur fröna, men uppgives vara föga
givande, delvis på grund av ömtålighet för
torka; skörden per hektar i Tyskland uppgives
till omkring 800 kg. frö med 25—30 % olja.
Arten förekommer även liksom följande som
ogräs i linåkrar. Lindådra, C. foetida Fr.,
är spensligare, med bukttandade blad och
päronformiga,, svällda skidor med kort stift.
Vild- eller sanddådra, C. silvestris Wallr.,
utmärkt av helbräddade, blågröna blad, långt
päronlika frukter med långt stift, är ett vanligt
ogräs i sädesåkrar, företrädesvis på grusig mark.

Då, Galeopsis, ett läppblommigt (fam.
Labitæ) släkte av ettåriga örter med talrika,
korsvis motsatta, sågade blad och blommor
samlade i toppen i vecken av skärmblad. Hampdå
eller guldå, G. versicolor Curt., med gula
blommor, och nässel- eller röddå, G.
Tetrahit
L., med smärre, röda blommor äro
vanliga fröogräs, som på mullrik eller fet
(salpeterrik) jord kunna bliva besvärliga och
undertrycka vårsäden. Jfr Ogräs.

Dårrepe. Se Repe.

Däckel. Se Sele.

Dämning. Se Kolning.

Dämäng. Se Bevattning.

Dödbränd. Se Kalk, Mossodling.

Dörj. Se Fiskeredskap.

Dörne. Se Hopfogning av virke.

Dörr. Se Snickeriarbeten.

E.



Echinococcus. Se Binnikemask.

Edamerost, en holländsk ostsort, numera
ganska allmänt tillverkad även utom sitt
hemland. Formas klotrund, med en vikt omkring
2 kg., färgas ofta utvändigt röd eller gul, har
milt syrlig, något salt smak. Till ystmjölken
sättes 0.5—1 % syra eller renkultur av
sur-mjölksbakterier. Så snart ostkornen blivit
fasta och elastiska, samlas de under vasslen i
en duk eller i ett hörn av ostkaret. Omkring
15—20 minuter därefter avtappas vasslen och
delas ostmassan med en kniv i stycken
motsvarande en ost. Dessa läggas direkt i
formarna och sammantryckas, omläggas sedan
med dukar och belastas med en vikt. Efter
pressningen ligga ostarna i saltlake 2—3 dygn,
paraffineras därefter och läggas till lagring på
konkavt utsvarvade brickor.                L. Fr. R.

Edestin. Se Äggviteartade ämnen.

Effektivmur. Se Mur.

Efteranalys. Se Garanti.

Efterbörd kallas de hinnor, som under
fostertiden omsluta fostret och förmedla sambandet
med modern och som i normala fall utstötas
samtidigt med eller kort efter förlossningen.
Då de icke i rätt tid lossna från livmodern utan
kvarstanna, inträder snart förruttnelse, som
kan förorsaka svåra sjukdomar, såsom
livmoderinflammation, bukhinneinflammation och
blodförgiftning. Oftast inträffar detta hos
kor, mindre ofta hos ston och mindre idisslare,
nästan aldrig hos smärre husdjur. Har e. hos
ko ej avgått inom 12 timmar, bör den borttagas
av veterinär. Att dröja därmed till 3:e dagen,
som ofta brukas, är olämpligt. Om e. lämnas att
ruttna bort, förorsakar det kon svårt lidande,
mjölkavkastningen nedsättes betydligt, och
det inträffar ofta, att kon för framtiden blir
ofruktsam, men även kan blodförgiftning och
kons död befaras. Sedan e. avlägsnats, sköljes
livmodern med svaga antiseptiska lösningar
ss. 1/2—1 % lysol- eller kreolin-lösning, och
bör därvid tillses, att skölj kannans munstycke
föres in genom livmoderhalsen, så att vätskan
kommer in i livmodern och ej stannar i skidan,
samt att lösningen sedan avlägsnas genom
spolning med rent, genom kokning steriliserat
vatten.                E. N—m.

Efterhuggning. Se Skogsavverkning.

Efterkultur. Se Mellangröda.

Efterslåtter, skörd av efter första slåttern
återvuxet foder, utgör en mycket växlande del
av vallväxters hela avkastning. I allmänhet
blir e. större, ju tidigare första skörden sker,
varför tidiga sorter, såsom tidig rödklöver,
hundäxing och ängskavle lämna större mängd
e. än sena sorter, såsom senklöver, alsikeklöver
och timotej. Då e. hös gräsen till stor del
utgöres av nya, från rottuvan utvuxna skott,
beror dess mängd även av sortens större eller
mindre förmåga att å nyo utskjuta sådana,
vilken särskilt är ringa hos timotej (jfr Gräs,
Slåtter), stor däremot hos lucern, klöver och
andra djuprotade baljväxter. Återväxten
under sommaren är spädare och näringsrikare
än den i mer utvecklat tillstånd tagna
huvudskörden, men blir senare på hösten mer vattnig,
näringsfattig och ofta behäftad med
parasitsvampar samt därför ett mindre värdefullt
foder. På grund av eftersommarens och höstens
fuktiga väderlek är ofta svårt att torka e. till
hö, även om den hässjas, och därför
tillgodogöres den vanligen till bete, stundom till
pressfoder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free