Lantmannens uppslagsbok / 248 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektrisk motor - Elektrokali - Elektrokultur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

medan den närmast till vänster liggande
avtagit, varav följden blir, att nordpolen
förflyttat sig åt höger, och så fortgår det
oupphörligt, så länge växelströmmarna gå fram,
med det resultat att nordpolen och sålunda
hela det magnetiska fältet vrider sig, i detta
fall medsols, med en hastighet, som motsvarar
växelströmmarnas periodtal. Det har
uppkommit, vad man kallar ett »roterande
magnetfält», men märk väl, det är ännu inga
maskindelar, som rotera, utan endast riktningen av
den osynliga magnet, som alstras av de tre
växelströmmarna. Om det nu i denna stator
befinner sig en på en axel anbragt järn trumma
eller järnring med på ytan inlagda isolerade
kopparstavar eller grova koppartrådar, som
bilda en sluten ledning, så induceras i dessa
stavar eller trådar elektriska strömmar, vilka
alstra ett genom järnkärnan kraftigt förstärkt
magnetiskt fält. Detta får en strävan att
följa statorns roterande magnetiska fält, varför
denna del, rotorn, jämte den axel, på vilken
han är anbragt, kommer att rotera, och från
axeln kan sålunda arbete överföras till en
arbetsmaskin medelst remskiva och rem.
Emedan strömmarna i rotorn uppkommit genom
induktion från statorstommarna, kallar man
motorn även för induktionsmotor.
Rotorn kan emellertid aldrig fullt »hinna fatt»
statorns roterande fält, ty det är just genom
att rotorns magnetfält är litet »efter» som
vridningen uppkommer. Rotorns varvantal är
därför några procent mindre, än som betingas
av växelströmmens periodtal, så mycket
mindre, ju mera belastad motorn är: man säger,
att det uppstår en viss eftersläpning,
och man kallar motorn asynkron. Om
växelströmmen har 50 perioder och motorn har
endast två poler, gör det roterande fältet
50 X 60 = 3,000 varv i minuten, men rotorn
hinner ej med mera än omkring 2,900 varv,
obetydligt mera eller mindre, beroende på.
belastningen. Har däremot motorn 4 eller
6 poler, gör det roterande fältet 1,500 och 1,000
varv i minuten, men rotorn hinner blott med
omkring 1,420 och 950.

ASEA-trefasmotor.

Kortsluten trefasmotor söndertagen.

En så enkel motor som den beskrivna,
vilken kallas kortsluten, emedan rotorns
lindning är sluten i sig själv, användes blott
för små effektbelopp och kan ej gärna komma
i gång, om en tunggående arbetsmaskin redan
från början är tillkopplad, utan att kräva så
stark ström i statorns lindningar, att dessa
kunna, skadas. Man bygger därför större
trefasmotorer för växelström så, att även rotorn
är lindad med tre lindningar, vilka medelst
kolborstar och släpringar stå i förbindelse med
ett trefasigt elektriskt motstånd. Vid
igångsättningen är hela motståndet inkopplat, vilket
nedsätter både, statorns och rotorns
strömstyrka men ökar den vridande kraften, och
allt efter som rotorns hastighet ökas, urkopplar
man medelst en hävstång allt större och större
del av motståndet, tills motorn kommer upp
i full hastighet, då det är helt urkopplat. Som
det sålunda ej längre behöves, är det onödigt,
att borstarna ligga och slita sig själva och
släpringarna, varför somliga maskiner äro så
konstruerade, att släpringarna kunna
kortslutas och borstarna upplyftas, varefter även
den släpringade motorn löper som kortsluten.

Endast mycket stora motorer låta sig med
fördel byggas för ström av högre spänning än
1,500 volt. I somliga distributionsnät på
landsbygden har man avsett
tröskverksmotorerna för denna spänning för att slippa
nedtransformera den på linjen inkommande
spänningen, men numera har man mestadels
frångått detta system och matar även
tröskverksmotorn med samma lågspända ström
som de mindre motorerna. Ofta har man en
på vagn uppställd transformator jämte motorn,
så att man kan använda motorn var som helst,
där man kan få anslutning till en 1,500 volts
linje.                G. Tbg.

Elektrokali. Se Fältspat.

Elektrokultur, odling av växter under
inverkan av elektrisk ström. Redan på
1700-talet uttalades, att elektrisk spärrning gynnsamt
påverkar växtligheten, och talrika försök att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>