Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Epilobium - Epizooti - Equisetum - Erepsin - Ergotoxin - Erica - Erinaceus - Eriocampoides - Eriogaster - Eriophorum - Eriophyes - Ervum - Erysiphe - Eschscholtzia - Eselmaul - Esox - Esparsett - Ester - Eter - Eterisering - Eternell, evighetsblomster - Eternit - Etiketter - Etiolering - Eurydema - Evighetsblomma - Evonymus - Exapate - Excenterskiva - Exkrement - Exoascus - Exostos - Experimentalfält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Epilobium. Se Mjölkört.
Epizooti betecknar djursjukdom, som
erhållit stor spridning i ett land eller å en ort —
Epizootier äro oftast smittsamma. Om
åtgärder för deras hävande, se Smittsamma
sjukdomar. Motsvarande beteckning för
människosjukdom är epidemi. Jfr Enzooti.
Equisetum. Se Fräken.
Erepsin. Se Enzym, Matsmältning.
Ergotoxin. Se Amidoföreningar, Mjöldryga.
Erica, klockljung, ett till
ljungfamiljen, Ericineæ, hörande artrikt släkte av
halvbuskar med 4-delad, sambladig krona och små,
tegellagda blad. Ett stort antal i främmande
länders hed- och bergstrakter hemmahörande
arter odlas som krukväxter. De förökas sällan
hos oss utan inköpas från Holland, Belgien och
Tyskland vanligen på hösten och bringas i
växthus till blomning. På kalljord i södra och
mellersta Sverige odlas E. carnea L., en liten
rödblommig, nästan örtartad buske, vilken dock
skadas av vinterkölden, om den ej är snötäckt.
De fordra en lätt, sandblandad mylla. En art
E. tetralix. L. förekommer i landets södra och
västra landskap allmänt på mossar men saknar
all ekonomisk betydelse.
Erinaceus. Se Igelkott.
Eriocampoides. Se Fruktbladstekel.
Eriogaster. Se Björkspinnare.
Eriophorum. Se Ängsull.
Eriophyes. Se Gallkvalster.
Ervum. Se Linser.
Erysiphe. Se Mjöldagg.
Eschscholtzia. Se Blomsterodling.
Eselmaul. Se Färg.
Esox. Se Gädda.
Esparsett, Onobrychis sativa Gœrtn., en
upprätt växande baljväxt med parbladiga blad med
uddblad, i toppax av högröda blommor samt
rundade, flata, i kanterna taggiga, 1-fröiga
baljor, som avfalla oöppnade. E. förekommer
vild på torr, kalkrik jord i södra och mellersta
Europa, där den sedan länge tillbaka odlats
till foder. I södra Sveriges kalktrakter ss. i
Skåne och på Gottland förekommer den
förvildad men odlas ej numera i Sverige, då den
här är mindre givande och uthållig än andra
i fodervärde jämförliga baljväxter. Den
överensstämmer med lucern i rotens djupa
nedträngande och dess därpå beroende okänslighet
för torka likasom i växtsätt i övrigt samt
sammansättning och fodervärde.
Ester, organiska föreningar av en alkohols
och en syras radikaler, motsvarande oorganiska
kemiens salter. Åtskilliga estrar förekomma i
växter och djur. Bland sådana märkas
fruktessencer, välluktande oljor, som giva frukter
deras egendomliga lukt, ss. päronessens
(amylacetat), äppelessens
(isovaleriansyreisoamylester) m. fl. Framför allt viktiga äro estrar
av glycerin och feta syror, vilka bilda de
hos växter och djur förekommande fetten.
Se Fett.
Eter bildas genom sammanslutning av 2
alkoholmolekyler under avskiljande av vatten
och är således en alkoholanhydrid. Den
vanligaste är etyleter C2H6OC2H5, som
framställes av etylalkohol under inverkan av
svavelsyra. Den är en ofärgad lättrörlig vätska,
som kokar vid + 35° och sålunda är mycket
lättflyktig. Den är mycket eldfarlig. Den
användes som lösningsmedel för fett och harts
samt verkar vid inandning känslolöshet. Jfr
Drivning.
Eterisering. Se Drivning.
Eternell, evighetsblomster, Ammobium
alatum R. Brown, en till de korgblomstriga
växterna, Compositæ, hörande, väl alnshög, 1-årig
ört med talrika vita blomkorgar med
hinnartade kronblad, vilka bibehålla sig
oförändrade vid torkning, varav växtens namn och
användning i »eternellbuketter». Plantor
uppdragna av frö i sval bänk utplanteras på fritt
land. Även andra arter särskilt av de
korgblomstriga släkterna Helichrysum, Roccardia
m. fl. odlas för att användas som torra
blomkvastar. G. L—d.
Eternit konstgjort, skifferliknande
täckningsmaterial, vilket beredes av asbest och
cement, som slammas tillsamman och formas i
tunna skivor. Dessa skäras i regelbundna
stycken av önskad form och storlek, pressas
med hydrauliskt tryck och underkastas en
långsam torkning. E. har visat sig som ett
utmärkt taktäckningsmaterial, överlägset
naturlig skiffer genom sin jämna yta och tunnhet
samt därav beroende ringa tyngd och
noggranna anslutning. Efter hittills vunnen
erfarenhet äro e.-tak mycket varaktiga. Jfr
Taktäckning.
Etiketter för angivande av odlade plantors
namn m.m. göras vanligen av små, med oljefärg
bestrukna trästickor, på vilka anteckningarna
skrivas med blyerts, antingen i ena ändan
tillspetsade stånd-e., som nedstickas i jorden eller
häng-e., som fastbindas medelst ett genom ett
hål stucket snöre eller glödgad järntråd.
Varaktigare äro e. tillklippta av zinkplåt, å vilka
skrives med ett bläck, sammansatt av 5 g.
spansk gröna, 5 g. salmiak och 40 g. vatten.
Prydliga äro porslinse. med i svart tryckta
namn. Dylika med vanligare fruktträdssorters
namn finnas i handeln.
Etiolering. Se Bleksot.
Eurydema. Se Rapssugare.
Evighetsblomma. Se Eternell.
Evonymus. Se Benved.
Exapate. Se Almvecklare.
Excenterskiva. Se Växel.
Exkrement. Se Kreatursgödsel,
Människogödsel.
Exoascus. Se Häxkvast.
Exostos. Se Benhinneinflammation,
överben.
Experimentalfält, Lantbr. akad:s. Se
Centralanstalten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
