Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiskeredskap - Fiskeriadministration - Fiskeriassistent - Fiskeriavfall - Fiskeriförening - Fiskeriförvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sillgarn, lax-, gadd-, aborr- och
flundrenät o. s. v. Stakegårdar
beteckna laxnät, som med i botten neddrivna
stakar sättas som raka väggar eller så att de
bilda en spetsig vinkel eller krok.
2. Grimnät l. skottnät äro
2—3-dubbla, bestående av ett finmaskigt och 1—2
grovmaskiga nät, alla fästa vid samma telnar.
Fisken fastnar i den påse, som bildas, då han
vid försöket att simma igenom pressar en bit
av det fina nätet genom en maska i det grövre.
IV. Krokar, vanligen gjorda av stål
och försedda med bete (agn) av mask, verklig
eller konstgjord fluga eller fisk. Stora lax- och
gäddkrokar göras stundom av mässing, a. Krok
på enkel rev, stillastående: på metspö;
på ståndkrok, då reven är upphängd
på en i botten nedstucken eller vid en
sten fäst stång; angelkrok, med reven
fäst på ett kort fjädrande spö, som hugges
fast i isen; släpande rev: drag, svirvel
(swivel), stimkrok och makrilldörj,
som dragas efter båt; slantkrok, som
medelst spö doppas från båt och drages tillbaka
genom vattnet; pilk, ett blankt sänke försett
med 1—2 krokar, drages ryckvis upp och ned
och brukas för fiske av torsk och vittling. Med
liknande pimpel metas abborre;
huggkrok för lax.
b. Flera krokar medelst tafs
fästa på en lina: Långrev, lina, backar
ligga stilla vanligen på botten, stundom medelst
flöten närmare ytan. Utter: en långrev fäst
vid en »utterbräda» så, att denna skär uttern
ut från den i rörelse stadda båten och håller
sig vid sidan av densamma uppe i ytan, ett
särdeles givande fiske, särdeles av röding,
laxöring och harr.
V. Angreppsvapen, med vilka
fiskaren bemäktigar sig bytet:
1. Klubba, med vilken under klar is
stående gädda eller lake bedövas, och slya,
en piska av hop vridna björkvidjor, varmed
fisken dödas med slag.
2. Tång, varmed pärlmusslor upptagas.
3. Stickvapen: Ljuster, ett järn med
vassa tänder, vanligen med små sidotaggar,
användes dels vid eldsken i mörker, dels utan.
Ålharka, ett krattformigt redskap med
långa taggar. Plumpljuster, ett
kamformigt redskap, som fäst vid en lina kastas efter
fisk. Pik och harpun med enkel spets
med eller utan hulling. Huggkrok på en stång
för att upptaga stora fiskar (ex. lax) ur
fångsthägnad.
4. Snara, varmed fångas lax och gädda.
5. Bössa, varmed skjutes gädda m. fl.
6. Håvar, huvudsakligen a.
skafthåvar för upptagande av fångad fisk ur
fångstinhägnader eller fria vattnet samt b.
sänkhåvar för fångst särskilt av småfisk
till agn (Herzmans håv).
7. Puls, en stång med klubbformig ända
för att slå (pulsa) i vattnet och därigenom
skrämma fisken in i notar eller nät. G. Schn.
Fiskeriadministration. Se
Fiskeriförvaltning.
Fiskeriassistent. Se Fiskeriförvaltning.
Fiskeriavfall. Se Fiskfoder, Fiskguano.
Fiskeriförening. 1. Se Fiskerilagstiftning II.
2. Föreningar för fiskets främjande.
Svenska Fiskareförbundet (se d. o.).
Södra Sveriges f., bildad 1906. Dess
uppgift är att genom planmässiga försök
utbilda rationella metoder för fiskodling i
dammar och insjöar, att frambringa och
sprida för södra Sveriges naturförhållanden
lämpliga, snabbvuxna fiskraser, att
underhålla en skola för insjöfiskare och
fiskodlare samt att inom södra och mellersta
Sverige i allmänhet verka för sötvattenfiskets
utveckling och fiskens avsättning. Föreningen
har i Aneboda s:n av Kronobergs län å eget
område en fiskeriskola och försöksstation
för fiskodling och sötvattenbiologiska
undersökningar, med omfattande dammodling av
sutare, karp, regnbågsforell, gös m. fl. arter
samt kläckningsanstalt för laxöring och sik.
Dessa arbeten äro utsträckta till sjöar och
dammanläggningar även i andra delar av
Kronobergs län samt i Skåne-länen, där en
försöksstation finnes å Eriksdal. Från föreningens
fiskodlingar avyttras sättfisk till dammodlare
samt diverse matnyttig fisk, även i kommission
för andra odlare. Om Fiskeriskolan, se
Fiskeriundervisning.
Fiskeriförvaltning (-administration).
Redan år 1791 tillsattes en intendent för
sillfisket och trankokerierna i Göteborgs och
Bohus län, vilken befattning, sedan det stora
sillfisket upphört, år 1821 lämnades obesatt
tillsvidare. År 1855 anslogs medel till avlöning
åt en fiskeritillsyningsman för nämnda län
och till en undervisare i fiskodling m. m. År
1864 inrättades i Lantbruksakademien en
fiskeriintendents- samt en förste och en andra
fiskeriassistents-befattning. Dessa tjänstemän
skulle hava vård och tillsyn över fisket i rikets
färskvatten och vid östersjökusten.
Vid lantbruksstyrelsens inrättande år 1889
ersattes fiskeriintendentsbefattningen av en
fiskeriinspektörstjänst vid Styrelsen, till
vilken även fiskeriassistenterna 1890 och
fiskeritillsyningsmannen i Göteborgs och Bohus län
1903 överfördes. Sedan statens
fiskeriadministration år 1904 omorganiserats, finnes inom
Lantbruksstyrelsen en fiskeribyrå under en
byråchef, med två avdelningar, en
huvudsakligen för ärenden rörande färskvattenfisket
och en för saltvattenfisket. I den ena är
byråchefen föredragande, i den andra en
byrådirektör. Lantbruksstyrelsen biträdes av
följande tjänstemän:
6 fiskeriintendenter, envar inom
sitt distrikt, vilka, jämte det de biträda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
