Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiskeriförvaltning - Fiskeriingenjör - Fiskeriinspektör - Fiskeriintendent - Fiskerilagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bruksstyrelsen, skola lämna allmänheten
upplysningar och råd (K. reglem. f. statens
fiskeriintendenter 18/11 1904);
1 fiskeriassistent, förordnad av
Lantbruksstyrelsen, med skyldighet att vid
behov tjänstgöra i styrelsen samt att biträda
fiskeriintendenterna (K. reglem. för statens
fiskeriassistent 18/11 1904);
1 fiskeriingenjör, med uppgift att
biträda vid utarbetande av förslag och
ritningar till inrättningar för fiskens framkomst
i vattendragen samt till anstalter för att
förekomma fiskevattens förorenande genom avfall
från fabriker o. dyl. och till
vattenledningsanordningar för fiskodlingsanstalter, ävensom
till andra vattenbyggnader och inrättningar i
samband med fisket (Instruktion för den i
statens tjänst t. v. anställde fiskeriingenjören
29/11 1904). Dessutom antager
Lantbruksstyrelsen för 1 år i sänder vanligen 2
fiskeristipendiater för erhållande av
praktisk utbildning i de arbeten, som tillhöra
statens fiskeritjänstemän.
Hushållningssällskapen (på Gottland
landstinget) verka för fiskerinäringens främjande
genom i deras tjänst anställda
fiskeriinspektörer och -tillsyningsmän,
varjämte några hush.sällskap underhålla eller
understödja fiskodlingsanstalter.
För fiskeriadministrationen och fiskets
främjande åtnjuta dessa korporationer ett
statsbidrag, år 1922 sammanlagt 75,000 kr., mot att
de själva för ändamålet tillskjuta minst lika
mycket. Dessutom erhålla de årligen
tillsammans 20,000 kr. som bidrag för insamlande av
primäruppgifter för fiskeristatistik, vilket
statsbidrag icke får utgöra mer än 3/4 av de för
sådant ändamål använda medlen (K. kungör.
28/11 1912 ocn 19/5 1917). Förslag till
fiskeriadministrationens omorganisation är under
utarbetande. Osc. Nordqvist.
Landets fiskeriinstruktörer och
fiskeritillsyningsmän hava bildat Föreningen
Sveriges fiskeriinstruktörer och
tillsyningsmän.
Fiskeriingenjör. Se Fiskeriförvaltning.
Fiskeriinspektör. Se Fiskeriförvaltning.
Fiskeriintendent. Se Fiskeriförvaltning.
Fiskerilagstiftning. Redan i de gamla
landskapslagarna funnos bestämmelser rörande
fiskerätt, huvudsakligen gående ut på rätten
till fiske i vatten, som tillhörde byns eller
ens egen jord, samt förbud att med redskap
fiska i annans vatten eller genom
fiskeverk stänga fisken från annans ovanför
liggande fiskevatten. Från Gustav Vasas tid,
då allmogen ålades att betala skatt för sina
fisken, åsyftade fiskerilagstiftningen
huvudsakligen att tillförsäkra kronan inkomst av dylik
skatt. Från 1700-talet började även
stadganden utfärdas, åsyftande att hindra fiskets
förödande, först närmast för att skydda kronans
rätt, men senare även med syfte att i allmänhet
hindra fiskets försämring och skada för enskild.
Från landskaps- och landslagarna ingingo
bestämmelserna om fiskerätt i 1734 års allmänna
lags byggningabalk. Sedermera utfärdades
14/11 1766 en allmän stadga och ordning för
rikets havsskär-, ström- och insjöfisken, vilken
avlöstes av en ny fiskeristadga 29/6 1852. De
stadganden, som voro av lags natur,
sammanfattades sedan i lag om rätt till fiske
27/6 1896 (se nedan), under det att de
administrativa och ekonomiska bestämmelserna
infördes i fiskeristadgan 17/10 1900,
vari smärre ändringar gjorts genom K. kungör.
29/1 1915 och 30/6 1916. (Se nedan.) Tillika
innehåller vattenlagen av 28/6 1918 i
flottningsstadgan av 9/6 1919 samt ännu gällande del av
vattenrättsförordningen 30/12 1880
bestämmelser till skydd för fisket mot skada och intrång
förorsakade av vattenkraftsanläggningar och
mot förorening av vattnet. Den 30/6 1913
utfärdades lag om gemensamhetsfiske.
I. Lag om rätt till fiske 27/6 1896.
a) I öppna havet ävensom vid sådana
kronan tillhöriga havsstränder samt i saltsjön
belägna skär och holmar, vilka icke höra till
något hemman eller innehavas under särskilda
villkor, äger varje svensk undersåte, med viss
begränsning i fråga om fast fiskeredskap, rätt
att fiska. Denna rätt sträcker sig dock ej till
det område, där strandägare enligt b) har
enskild fiskerätt.
b) Vid öppna havsstranden samt utom skären
intill 180 m. från det ställe invid stranden, där
stadigt djup av 2 m. vidtager, äger
strandägaren enskild fiskerätt, c) I saltsjön inomskärs
tillkommer rätten dem, som äga stränder och
holmar omkring fiskevattnet, d) Å djup i yttre
skärgården och i havsbandet äger varje svensk
undersåte rätt att idka fiske med krok eller
rev. e) I insjöar och rinnande vatten
tillkommer fiskerätten strandägaren, så långt hans
ägor sträcka sig. f) I de delar av större insjöar,
till vilka strandäganderätten icke sträcker sig,
och där ej heller enskilt fiske är kronan
förbehållet eller annan tillhörigt, äger varje svensk
undersåte, med viss begränsning i fråga om fast
fiskredskap, rätt att fiska, g) I de fiskevatten,
som höra till härads- eller sockenallmänningar,
äga de, som hava del i allmänningarna, rätt att
fiska. Sådant fiske kan utarrenderas för
gemensam räkning.
Fiske vid annans strand, utöver
vad ovan angivits, är under förutsättning av
vissa föreskrifters iakttagande tillåtet enligt
följande regler:
a) Vid norrländska kusten å ställen, där
sådant av ålder varit vanligt, får
strömmingsfiske med rörlig redskap idkas av varje svensk
undersåte vid strand, som består av
skogsmark eller sten och ej av åker eller äng. b) Vid
de delar av rikets västra kust, där för fångande
av havsfisk, som går till stränderna i stora stim,
de fiskande av ålder oklandrat följt fisken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
