Lantmannens uppslagsbok / 287 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fläder - Flädermus - Fläkt - Fläktharpa - Fläktning - Fläktvanna - Fläsk - Flättring - Foder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

verklig prydnad men däremot icke har någon
nytt an vändning. Den är härdig och föga
fordrande på jordens beskaffenhet.

Flädermus. Se Läderlapp.

Fläkt, redskap för luftning och rensning
av säd och frö medels en luftström. En f.
består av ett med vingar besatt f.-hjul, som
vid rotation åstadkommer en luftström, vilken
för med sig de lättare delarne — damm, agnar,
slöa korn — från de fullviktiga kornen, som falla
mer rätt ned och därvid i någon mån sorteras
efter sin tyngd. Luftströmmens styrka
regleras genom skjutluckor för inloppsöppningarna
på fläkthuset och dess riktning mer eller mindre
uppåt genom spjäll vid dettas utlopp till
fläkttrumman.

Fläktar finnas dels inbyggda i tröskverk samt
rensnings- och sorteringsmaskiner för säd och
frö, dels som självständiga redskap,
fläktvannor. Dessa senare hava stundom
fläkttrummans botten avdelad i flera fack för att
upptaga efter sin tyngd av vinden sorterade
avdelningar av sädesvaran. Redskapets
sorterande verkan ökas genom att sädens
utströmning från tratten sker över en refflad
bräda, vilken ordnar kornen så, att de alla
likformigt påverkas av vinden.

Fläktvanna.

Fläktharpa. Se Sädesrensningsmaskin.

Fläktning. Se Förvaring av sädes- och
frövaror.

Fläktvanna. Se Fläkt.

Fläsk. Svinen ha i långt högre grad än
övriga husdjur anlag för att avsätta fett, dels
insprängt i muskelvävnaden, varigenom ett
marmorerat f. uppkommer, dels i ett
späcklager under huden och dels som
ister kring inälvorna. Mängden, fördelningen
och beskaffenhet av dessa fettvävnader växla
med djurens ras, ålder, utfodring och
rörelsefrihet. Särdeles hos äldre djur blir
fettansättningen övervägande späckbildning, samtidigt
med att, särskilt hos modersuggor och ornar,
köttet blir mörkare, hårdare och magrare.
Dessa förhållanden inverka starkt på fläskets
kvalitet och värde. Ungt fläsk, kroppar under
75 kg., betalas därför högst, och fläsk av gamla
suggor och ornar blott 1/2—2/3 så högt. Stort
fläsk med tjockt späcklager är särskilt värderat
av lantbefolkningen, isynnerhet som kost under
skogsarbete, under det att slakterierna
företrädesvis mottaga svin om högst 100 kg. och
betala dem högst.

F. intager bland människornas livsmedel en
särställning på grund av sin höga halt av fett,
som hos magert svin uppgår till omkring 25,
hos fullgödda 40—50 % av kroppsvikten. Dess
sammansättning och näringsvärde uttryckt i
nettokalorier (d. v. s. med avdrag av förlusten
i tarmkanalen) är i medeltal:

	vatten %	äggvita %	fett %	nettokal. pr. kg.
färskt f.
med ben	30	10	50	4,700
utan »	30	8	52	4,800
salt f. med ben	22	11	55	5.200

Landets produktion av f. hade under senaste
årtionden ökats, så att den före världskriget
översteg förbrukningen inom landet,
överskottet utfördes till England. Utförselvaran,
betecknad med den engelska benämningen,
bacon, utgöres av lättsaltade (se Saltning)
halva svinkroppar utan huvud, bogar och
fötter. De packas efter saltningen i balar
innehållande 4 fläsksidor och omsydda med lärft.
Det införda amerikanska fläsket kommer
vanligen i trälådor. Det är hårdsaltat och i regel
behandlat med borsyrepreparat och bör därför
utlakas före användningen. Om slakt och
styckning av f., se Slakt. Om f.-produktion, se
Svingödning.

Flättring. Se Korn.

Foder. Vid den nutida husdjursskötseln
användes en mängd olika fodermedel, vilka
kunna indelas sålunda:

Foderslag:

A. Från växtriket:

I. Grovfoder, skrymmande
fodermedel:

1. Stråfoder: hö, halm, agnar.

2. Saftfoder: grönfoder,
rotfruktsblast, press- och surfoder, rotfrukter, saftigt
fabriksavfall, ss. drank, drav, melass,
betmassa, potatisrev (pulpa), i vare sig vått eller
torkat skick.

3. Hjälp- och nödfoder: löv, barris,
ljung, lavar, cellulosafoder.

II. Kraftfoder, koncentrerade
fodermedel: strå och trindsäd samt andra torra
frukter och frön (kastanjer, ollon, lin- och
hampfrö), torrpotatis, näringsrikt avfall från
kvarnar (mjöl och kli), från sockerberedning
(melassfoder, sockersnitsel), från
jäsningsindustri (torr jäst, maltgroddar), från
oljeberedning (oljekakor, oljekaksmjöl, glutenfoder).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>