- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
289

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Foderanalys - Foderapparater - Foderberedning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undersökning av hur mycket av fodermedlets
fett är sönderdelat i fria syror och glycerin.
Alla växtfett äro något sönderdelade, men
benägenheten för härskning och
härskenhetsgraden växla hos olika foderslag. I analysen
angives därför härskenhetsgraden icke med
bestämda tal utan betecknas som hög, normal
eller låg. Förekomsten av mögel är ett tecken,
att fodret förvarats på dåligt sätt eller är för
gammalt. Unkenhet och förskämning medföra
ock vanligen förändring i fodrets karakteristiska
färg, som hos oljekakor bör vara densamma
som frönas men hos gamla kakor ofta är mörkt
brunaktig. För att analysen skall vara ett
pålitligt uttryck för ett varupartis
beskaffenhet och kunna tjäna som grund för
ersättningsanspråk, måste den utföras på ett på
betryggande sätt uttaget prov. Se Foderhandel:
Provtagning.                         M. W.

Foderapparater för fodring av bin. En
massa olika foderapparater finnas i marknaden,
och var och en har sina förespråkare. Den
lämpligaste för ramkupor är Widéns
täckbrädsfodrare. Den består av en låg
plåtlåda av en täckbrädas längd, och är delvis
täckt med glas, delvis med plåt. Invändigt vid
lådans kant hava bina sin uppgång till fodret
i lådan. Vid användandet borttagas nödigt
antal täckbräder och fodraren placeras över
bisamhället. En tillhörande glas- eller
plåtbehållare med pip fylles med foder, varefter
den vändes om och pipen nedstickes i ett hål
i fodrarens lock. Fodret hindras att med ens
utrinna på samma sätt som förhållandet är,
när man vänder en butelj fylld med vatten i
ett glas. En hel del s. k. hastigfodrare finnes.

En billig sådan kan nian göra av en
margarinlada, som tätas med paraffin eller smält vax.
För halmkupor finnas särskilt konstruerade f.
att sätta över topphålet. En praktisk apparat
är den s. k. foderballongen av glas, som kan
användas både för halm- och ramkupor.
Fodret kommer genom denna alldeles inpå bina.
Ballongen fylles, och en enkel, tunn trasa
bindes eller kvarhålles över halsen med en
gummiring, skuren av en gummislang för
velocipeder, varefter ballongen vändes och ställes
över ett lagom stort hål i en täckbräda eller
över topphålet på halmkupan.

Saknar man foderkärl, kan man använda
en flaska eller literbutelj, som fylles, vändes
upp och ned och ställes i ett lock från en
blanksvärtask el. dyl. Denna fodrare placeras bakom
glasramen i Erslevskupor och i packrummet i
uppstaplingskupor.                         A—r L—n.

Widéns täckbrädsfodrare.
Widéns täckbrädsfodrare.


Foderballong på halmkupa.
Foderballong på halmkupa.


Foderberedning före utfodringen har till
syfte, att fodrets förtäring, tuggning och
smältning må underlättas, vilket till väsentlig del
kan bero på att fodrets blandning med spotten
befordras. F. kan även höja fodrets
smaklighet, så att djuren lockas att förtära foder, som
eljes skulle försmås, och deras foderlust ökas.
En förbättrad smaklighet framkallar en ökad
avsöndring av matsmältningsvätskor; däremot
ökar i regel fodrets beredning icke direkt dess
smältbarhet.

1. Mekanisk sönderdelning.
Skärning av stråfoder till hackelse
minskar föga tuggningsarbetet och ökar ej
smältbarheten, men kan medföra fördelen, att olika
fodermedel kunna blandas, så att djuret tvingas
att tillsammans med ett smakligare foder
förtära ett mindre begärligt, t. ex. halm med grön-
eller kraftfoder. Genom blandning av
sädeskärna med hackelse tvingas dessutom djuret
att tugga fodret och blanda det med spott,
under det att det eljes kan sluka havren
otuggad, och denna därefter kan gå osmält genom
matsmältningskanalen. Se Hackelse.

Krossning, gröpning eller
malning underlättar hårda fodermedels tuggning
och matsmältningssafternas inträngande i
fodrets hela massa. Tillgodogörandet kan
härigenom bliva fullständigare. Vanligast är
krossning av majs och kakor. Även havre krossas
helst åt vuxna arbetshästar, vilka hava kort
måltidsrast, och åt sådana, som hava slitna
tänder. Unghästar och får tillgodogöra hel
havre lika väl som krossad. I allmänhet är
krossning lika verksam som gröpning eller
malning, men svin tillgodogöra gröpad eller
mald säd bättre än hel eller blott krossad.

Skärning av rotfrukter är vanlig men
onödig åt vuxna djur, annat än av rötter, som
äro så små, att de kunna slukas hela, då de lätt
fastna i halsen.

Stöpning i vatten av torkade
fodermedel, ss. maltgrodd, torr mäsk och sockersnitsel,
bör ske, för att de skola lättare förtäras och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free