Lantmannens uppslagsbok / 312 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frostfjäril - Frostfjärilslim - Frostförminskningsfonden - Frostförsäkring - Frostlist - Frostminskningsanslag - Frostnäste - Frostskada

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på mycket omfattande härjningar saknas ej.
Vidare lindmätaren, Hibernia defoliaria
Cl., som ofta uppträder samtidigt och
tillsammans med frostfjäriln på lövträd (helst lind)
samt fruktträd. Fjäriln är större. Hanen har
gula vingar, som vanligen äro tecknade med
bruna småfläckar och tvärband. Honan är
alldeles vinglös. Larven är i regel ovan
rödbrun samt har på varje sida en rad gula fläckar,
som bilda en nästan sammanhängande gul
sidolinje. Lindmätarens utveckling och
levnadsförhållanden överensstämma med
frostfjärilns. Den bekämpas likaledes genom ovan
anförda metoder. Jfr Fruktodling. A. T—n.

Lindmätare med larv.

Frostfjärilslim för fångst av efter
stammarne uppkrypande frostfjärilar (se Fångst av
skadedjur). Det bör icke upplösas i vatten och
ej intorka i beröring med luften utan länge
bibehålla sig segflytande och klibbigt. Ett gott
f. beredes genom sammansmältning av 200 g.
linolja, 300 g. harts och 20 g. gult vax (Schøien).

Frostförminskningsfonden. Se
Frostminskningsanslag.

Frostförsäkring har till ändamål att lämna
ersättning för skada å odlade växter till följd
av frostens inverkan. Denna försäkringsform
har uppkommit i Frankrike och avsåg där att
ersätta skador endast å vissa mera ömtåliga
växtslag. I Sverige har gjorts försök att
utsträcka försäkringen till samtliga
stråsädsväxter, rotfrukter och tobak. År 1901 bildades
Sveriges Frostförsäkringsbolag, ömsesidigt.
Emellertid har denna försäkring icke vunnit
större framgång i vårt land, och nämnda bolag
har numera upphört med sin verksamhet.

A. E.

Frostlist. Se Frostskada.

Frostminskningsanslag. Sedan 1889 har
beviljats anslag till understöd utan
återbetalningsskyldighet av torrläggning av icke med
fördel odlingsbara vattensjuka marker, som
sprida frostskada till kringliggande nejd. Detta
särskilda anslag har upphört, sedan understöd
utan återbetalningsskyldighet för torrläggning
vare sig denna avsåge nyodling eller
frostländighetens minskning beviljats, 1906 för Norrland
och 1911 för det övriga Sverige. Se
Avdikningsanslag.

Frostnäste. Se Frost.

Frostskada. 1. På växter inträder f. dels
under växttiden, dels under 2—fleråriga växters
övervintring och dels vid vinterförvaring av
skördevaror. Frosten kan döda hela växterna,
ss. då höstsädesbrodd eller ömtåliga träd och
buskar frysa bort under vintern eller lagrade
eller i jorden kvarstående rotfrukter dödas av
vinterkölden eller späda plantor dödas av
nattfroster. Men vanligt är också, att frosten
dödar blott vissa delar av växten, som äro mest
ömtåliga, ss. blommorna eller
befruktningsdelarna, sädesbroddens blad, grenspetsar o. s. v.
eller eljes förorsakar skador, t. ex. frostsprickor
på träden, varav följden blir, att växtens
utveckling hämmas eller försenas, fruktsättningen
uteblir eller blir ofullständig (lätt sädeskärna)
eller angrepp av parasiter underlättas (t. ex.
kräfta hos träd med början i frostsprickor)
eller virkes värde nedsättes genom frostsprickor
(se d. o.) och frostlister.

Frostskadors orsaker. Vissa
ömtåliga växter från varma länder kunna dödas
av låg värmegrad, redan innan denna nedgått
under 0°, men det vanliga är, att kölddöd eller
förfrysning inträder först till följd av
isbildning i växtens inre. Denna sker i regel ej i
cellernas inre utan åtminstone huvudsakligen
i cellmellanrummen, varvid vatten drages ut ur
cellerna och protoplasmans struktur därigenom
förändras. I vissa fall kan vattnet vid
upptöandet åter upptagas i cellerna och växtdelen
fortleva. I andra har protoplasman dödats,
och växtdelen kan då ej återupplivas. Endast
i detta senare fall har förfrysning inträtt, och
frysning medför således ej alltid förfrysning.
Även förekommer, att vävnaderna
söndersprängas genom isbildning eller av kölden
förorsakad ojämn sammandragning (ex.
frostsprickor) .

Frysningen (isbildningen) inträder ej
så snart värmegraden nedgått under 0°, utan
emedan växtsaften ej är rent vatten utan en
lösning, sker först en underkylning, och därefter
kan isbildningen utlösas av en eller annan orsak,
varvid värmegraden stegras till följd av vid
isbildningen frigjord värme, så att först vid
fortsatt avkylning den av vätskans
koncentration betingade frysningstemperaturen nås,
då fullständig frysning inträder. Frysningen
kan sålunda framkallas t. ex. genom skakning,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>