Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frysjord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
till användning inom frökontrollen. Groddarna
skola vidare vara friska. Om i en steriliserad
groningsbädd förruttnelse inträder hos
groddarna, vilket ofta inträffar med kväverika
frön, ss. av baljväxter, böra dylika frön ej
räknas som grobara.
Groningstiden, som normalt åtgår
för att alla grobara frön i en vara böra vara
grodda, är bestämd för kålrot, röva och senap
till 8 dygn, för korn, vete, råg, ärter och bönor,
de flesta klöverarterna, knylhavre, renlosta
och Spergel till 10, för havre, vicker, blålucern
och timotej till 12, för betor till 14, för rajgräs,
ångssvingel, ängska vle, kryp ven m. fl. gräs
samt morot till 15, för hundäxing, kärrgröe,
kamäxing, luddtåtel m. fl. gräs och för fleråriga
vickerarter till 20 samt för rörflen och de flesta
gröearter till 30 dygn. Efter förloppet av
nämnda tider granskas de kvarliggande, ej
grodda fröna för utrönande av huruvida de äro»
döda. Om därvid befinnes, att en del ännu ej
äro svällda, betecknas dessa som »hårda frön».
Svällda men ännu friska frön hos klöverarterna
räknas till de grobara, om procenten därav ej
uppgår till högre än 5. Vid betfrö, där
frösamlingar (»huvud») förekomma med 2—flera frön
i varje, angives hos oss procenten grodda huvud
som fröets grobarhet; på begäran skall uppgift
lämnas även å antalet groddar på 100 huvud.
Fordringarna på grobarhet
måste ställas helt olika på olika växtslags frön„
ss. synes av följande av Lantbruksstyrelsen
fastställda siffror för normal grobarhet, v^lka
dock i allmänhet äro väl låga för goda utsäd
es-varor. Siffrorna i andra kolumnen angiva
grobarheten hos förstklassiga utsädesvaror oc
kunna ifrågasättas endast under normala
årgångar.
I Nor- I p» j. Il I Nor- I -p- t II I Not- I -p..
Sort malsiff- , , Sort malsiff- , , I Sort malsiff- , ,rs "
klass klass i klass
^___________________1 ror I________\\______________________| ror [________\\______________________j , tot |
Höstvete .... 95 98 Humlelucern . . 90 93 Foderlosta ... "76. 85
Höstråg .... 91 I 98 Blålucern ... 90 | 92 ||Ängskavle . . .70 85
Vårvete .... % % | Getväppling . . 90 9° Ängsgröe . . , 62 85,
Vårråg..... 94 95 [[ Käringgigel . . 89 93 i Kärrgröe .... 79 90
Havre.....| 93 98 ij Timotej .... 94 96 Luddtåtel . . . 65 85
Korn..... 96 98 I Eng. rajgräs . . 88 92 I Krypven .... 85 I 92
ÄTter..... 96 I 97 |j Ital. » ’;. ’..I 83 92 Kamäxing . . . 77 90. •’
Vicker..... 96 97 I Hundäxing . . . 83 92 Vitsenap . . . . -’93 . 95
Hästbönor . . . 92 | 95 || Ängssvingel . . 85 95 Bovete .... 92 95
Rödklöver, svensk 91 90 || Rörsvingel . . . 88 90 Foderbeta . . ’. JJ 85
> utländsk 91 93 || Hårdsvingel . . j6 I 90 Kålrot..... 96 97
Alsikekl. svensk . I 86 90 | Knylhavre . . . I 83 92 II Röva..... 94 I 98
> utländsk 86 93 | Renlosta . . . . 85 97 Morot . . . • 68 I 80
Vitklöver . . , . | 87 . | Q3 I | | || |
Groningsenergi. Det är av vikt, ej
endast att så många procent som möjligt av
utsädesvaran gro, utan även att groningen
inträder snabbt och liktidigt, enär de sent
framkomna plantorna bliva efter i utveckling och
därför undertryckas av de tidigt grodda samt
lättare falla offer för insekt- och svampangrepp.
Av särskild betydelse är detta, där, ss. t. ex.
beträffande rotfrukterna, en snabb fältgroning
är önskvärd. Denna egenskap, snabb och jämn
groning, betecknar groningshastighet
eller groningsenergi, som vid vår
frökontroll uttryckes med antalet under första
hälften av den bestämda groningstiden grodda
frön.
Fuktighetshalten skall vid f. be-
stämmas genom torkning (vid storkorniga
fröslag efter malning) av proven under 5
timmar vid ioo° C. I praktiken kan
ungefärliga fuktighetshalten hos spannmål utrönas
på följande sätt: 1 kg. av varan utbredes
i rumsvärme. Efter 3 dygn väges den och
utbredes ånyo, och detta upprepas en gång
om dagen, tills vikten ej vidare avtager
nämnvärt. Om till skillnaden mellan provets
vikt i otorkat och torkat skick beräknad i
procent lägges 12 %, erhålles ungefärliga
vattenhalten.
Renhet betecknar i frökontrollens mening
renhet från främmande inblandningar. Dessa
kunna vara: dels döda ting, såsom oorganiska
kroppar ss. sten- och jordpartiklar, organiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
