Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frökontrollanstalt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
grund för detta uttryck, eller att vid korsning
vardera av de i blandningen ingående rasernas
inflytande på avkommans egenskaper avtager
proportionellt med avståndet i släktled från
de renrasiga individer, som använts i aveln,
är oriktigt (se Avel), används f. numera helst
ej i denna bemärkelse, utan ersättes. med ren
ras (renrasig) i motsats mot korsning, blandad
ras o. s. v. Fullblod bör sålunda’ användas
blott för den engelska hästras, som fått detta
namn. Se Engelsk fullblodshäst.
Fullblodshäst. Se Engelsk fullblodshäst.
Fullhov. Se Hovsjukdomar.
Fura. Se Tall. .
Fusarios. Sjukdom förorsakad av Fusarium.
Se d. o..
Fusarium. Svampsläkte tillhörande
mögelsvamparnas kategori, kännetecknat av livligt
(gulvitt, ljusrött, orange-)färgade, i väta
slemmiga sporsamlingar, vilka innehålla
skärfor-migt krökta, genom tvärväggar i flera rum
uppdelade sporer. Sporhoparnas karaktär har
givit anledning till namnet sl.emmögel
för hithörande svampar. Flera arter äro att
beteckna som bifruktformer till
sporsäcks-svampar.
Släktet omfattar ett mycket stort antal
arter, av vilka många äro mer eller mindre starkt
utpräglade parasiter, som framkalla sjukliga
tillstånd, s. k. fusarios, hos växter.
Den för vårt land mest betydelsefulla är
otvivelaktigt F. minimum Fuck. (= nivale Ces.),
vilken är orsak till det på höstsäden, särskilt
rågen, uppträdande »s n ö m ö g 1 e t», vilket
vissa år medför mycket svåra förluster.
Sjukdomen framträder vid snöns avsmältning på
våren som ett lätt, spindelvävsartat överdrag
på större eller mindre fläckar; bladen av de
därunder befintliga plantorna dödas och
hopsjunka vanligen till en sammanfiltad massa,
under vilken svampen växer vidare och förstör
de övriga delarna av skotten. På ytan
försvinner mögelöverdraget hastigt, men på de
döda bladen framkomma i stället mycket små,
ljusröda sporhopar, som åstadkomma en
rödaktig skiftning hos de förstörda plantorna.
Även förekomma enstaka döda plantor
inblandade bland de friska. På resterna av de
förstörda skotten och på bladslidorna av
överlevande plantor framkomma senare sporhus av
sporsäcksvampen Calonectria graminicola, (Be.
et Br.) Wr., vilken visats vara ett
utvecklingsstadium av snömögelsvampen. Från dessa
spridas sporer sedermera till de unga, utväxande
kornen, som angripas med den påföljd, att dels
grobar het och skjutkraft nedsättas, dels
förutsättningar skapas för ett förnyat
snömögel-angrepp på den ur dessa korn uppväxande
grödan. Smittans överförande till kornen
befordras genom regnig väderlek vid tiden
närmast efter blomningen. Smittat utsäde är den
avgjort viktigaste källan till snömögelangrepp
på sädesbrodden, varför en verksam betning
äv utsädet är synnerligen betydelsefull för
sjukdomens bekämpande. Utmärkta
betningsmedel äro sublimat (o, i %) eller s. k.
uspulun (0.25 %), vari säden hålles nedsänkt
i förra fallet 15 min., i senare fallet 1 timme.
Till 100 kg. säd åtgå 80 1. vätska. Även
klippning eller lätt avbetning av brodden på hösten,
om den nått alltför kraftig utveckling, samt i
vissa fall påskyndande av snösmältningen
genom mekanisk uppluckring av snötäcket eller
utströende av chilesalpeter på detsamma
används som förebyggande åtgärder.
Ett stort antal odlade växter angripas ofta
av rötor i stammen, särskilt dess nedre del,
framkallade av Fusarier. Följden blir ett förtidigt
nedvissnande eller en bristfällig utveckling av
den angripna plantan. Hit hör strårötan
hos sädesslagen, vilken kan förorsakas av flera
Fusarium-arter och även av andra svampar
(Ophiobolus, Leptosphœria), men särskilt av i7,
cul-morum Smith. Då denna svamp synes tämligen
normalt förekomma i åkerjorden, är betydelsen
av utsädets betning i detta fall mindre
framträdande. Alla åtgärder, som gynna
plantornas normala utveckling, kunna anses motverka
sjukdomen, likaså att så snart som möjligt
efter skörden nedplöja stubben, helst efter
påförande av släckt, kalk. Stj älkröta hos
ärter förorsakas ofta av Fusarium-arter (s. k.
midsommärsjuka, vissnesjuka),
ehuru också i detta fall andra svampar kunna
framkalla samma eller liknande symtom.
Angripna plantor vissna plötsligt, oftast ungefär
vid blomningstiden. Åtminstone 3
Fusarium-arter (†alcatum, redolens, vasin†ectum var. pisi)
ha visats kunna framkalla sjukdomen.
Smittan kan härleda sig såväl från fröet som
från jorden. Ett rationellt växelbruk torde
kunna motverka ett svårare uppträdande av
sjukdomen. Groddplantor av barrträd
angripas ofta i jordbrynet av F.-arter, vilka
förorsaka den späda stammens förstörande, så
att plantorna falla omkull. En särskild art,
F. blasticola Rostr., har beskrivits såsom
orsak till denna sjukdom, men många andra
arter utöva samma verkan, i särdeles hög
grad F. eulmorum Smith, metachroum och
subulatum App. et Wr. Medel att förekomma
sjukdomen äro desinfektion av såbäddarna
(t. ex. med svavelsyra) samt betning av fröet
(t. ex. med formalin). Där sjukdomen redan
uppträtt, lär dess verkan kunna minskas
genom påförande av ett tunt lager torr, fin sand.
Andra odlade växter, hos vilka i vårt land av
Fusarier förorsakad stjälkröta förekommer,
äro t. ex. potatis, gurkväxter, astrar m. fl.
Hos potatisplantan uppträder i vissa delar
av Europa, särskilt i Österrike, ett slag av
blad-rullsjuka, vilken förorsakas av F. Denna
sjukdom är ej att förväxla med den hos oss
förekommande bladrullsjukan, vilken har annan
orsak. Fusariumbladrullsjukan torde ej vara
observerad i Sverige..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
