Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förankring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
främjande, stiftad 1911, har till uppgift att
tillvarataga och tillgodogöra landets för avel
lämpliga häst material av ädelt slag. (Jfr
Häst). Föreningen utgiver Rasstambok
för ädla hästar (i:a bandet 1918, 2:a
ig2o) samt söker att för medlemmarna
anordna lätt och betryggande försäljning av
rid- och vagnshästar samt förmedla köp och
utbyte av avelsdjur. Wilh. H—r.
Förening för skogsvård. Se
Skogsvårdsförening.
Förenings väsen. Sammanslutning för
befordrande av gemensamma intressen, vilken
så mäktigt bidragit till de ekonomiskt svagare
samhällslagrens förkovran och industriens
utveckling, har långsammare vunnit insteg i
lantbruket än i andra yrken. Orsaken härtill
har varit lantmannens mindre benägenhet för
nyheter och hans ovillighet att vara beroende
av andra i sin verksamhet, men även att
lantbruket mindre än åtskillig industri lämpar sig
för sammanslutning inom den produktiva
verksamheten. Lantbrukets likformighet i
behov av hjälpmedel, förnödenheter och i
produkter, som skola avsättas, liksom frånvaron
av konkurrens och yrkeshemligheter göra dock
sammanslutning för åtskilliga ändamål mycket
lämplig och ägnad att medföra fördelar. Under
senaste årtionden har lantbrukets f. även tagit
en betydande utsträckning och omfattar nu de
flesta delar av lantmannens yrkesverksamhet
och en år för år allt större del av
lantbrukarnas antal.
Efter sammanslutningens föremål kunna
föreningarna indelas i följande, dock ej alltid
från varandra strängt avgränsade grupper:
1. övervägande ideella föreningar:
lantbruksklubbar, lantmannaföreningar,
småbru-kar ef öreningar.
2. Föreningar för tillvaratagande i
allmänhet av gemensamma ekonomiska intressen:
lantarbetare- och arbetsgivare-, betodlare-,
potatisodlare-, fruktodlare-, fröodlare-,
trädgårdsodlareföreningar.
3. Föreningar för anskaffning av
jordegendom: egnahemsföreningar.
4. Föreningar för anskaffning och
tillhandahållande av kraft och redskap: elektricitets-,
redskapsföreningar.
5. Föreningar för anskaffning,
tillhandahållande och avsättning av avelsdjur:
får-avels-, getavels-, svinavels-, hönsavels-,
hingst-och tjurföreningar, kaninavelsföreningar.
6. Kreditföreningar, (lagerföreningar) och
försäkringsföreningar.
7. Allmänna inköpsföreningar.
8. Föreningar för kontroll: kontroll-,
bokförings-, mjölkbedömningsf öreningar.
9. Egentliga produktionsföreningar, vilka i
Sverige icke bedriva jordbruk eller
husdjursskötsel kooperativt utan blott förädling av
medlemmarnas råprodukter och försäljning av
den förädlade varan: bränneri-, frörenseri-.
mejeri-, slakteri-, stärkelsefabriks-,
torvströföreningar.
10. Försäljningsföreningar: mjölk- och
äggförsäljnings-, smörexportförening. Om dessa
särskilda slag av föreningar, se deras namn.
Föreningsväsendets fördelar.
1. Föreningen förmår genom medlemmarnas
samlade ekonomiska styrka att anskaffa och
tillhandahålla medlemmarna hjälpmedel, som
de var för sig ej eller blott med större
svårighet skulle kunna skaffa sig tillgång till eller
som de var för sig ej hava full användning för.
2. Föreningen kan hålla medlemmarna med
biträde av framstående sakkunskap. 3.
Medlemmarna kunna gemensamt få sina produkter
(kött, mjölk, säd, frö) beredda till varor av högre
kvalitet, än var för sig skulle kunna med sina
ofullkomligare hjälpmedel. 4. Genom sin
samlade ekonomiska säkerhet samt genom
större inköp och försäljningar kunna
medlemmarna betinga sig bättre villkor och vid
inköpen genomföra verksam kontroll och
garanti för varornas beskaffenhet. 5. Vana vid
samt noggrannhet och redbarhet i affärer
uppstår genom deltagande i föreningens
verksamhet. Därigenom framkallas solidaritet,
intresse för framsteg och för allmänna
angelägenheter likasom ökad upplysning. 6.
Föreningarna bilda representationer för
lantmännen och deras intressen, vilka kunna med
större kraft än den enskilde framföra
lantmännens önskemål och behov samt
tillhandagå myndigheter med önskvärda utredningar.
F. är därför en mäktig och mångsidigt
verkande hävstång till befordrande av lantbrukets
framåtskridande. Dess fördelar komma hela
näringen, men i första hand deltagarna, till
godo och bland dessa främst de ekonomiskt
svagare. Dess utveckling sammanhänger
därför i väsentlig mån med strävandena för det
mindre jordbrukets höjande.
Föreningsväsendets
organisation och former. Grundtanken i f.
och första förutsättningen för dess framgång
är enig samverkan, och föreningar böra därför
organiseras så, att denna så mycket som
möjligt framkallas och underhålles. Medel
härtill är gemensam ekonomisk risk och
ansvarighet samt deltagande i företagets ledning
och verksamhet. Detta vinnes mindre genom
aktiebolagsformen, då inom denna den
enskildes risk och deltagande i huvudsak är
begränsad till det kapital, som hans aktier
motsvara; däremot vilar allt initiativ och ansvar
för bolagets ledning och resultat på
bolagsstyrelsen, vilken vanligen tillsättes av ett fåtal
aktieägare. Ehuru lagen 12/8 1910 om
aktiebolag innehåller bestämmelser till skydd för
aktieägares rätt, hava dock mindre aktieägare
blott liten möjlighet att bevaka sina intressen
vid bolagets affärsledning, varför ock deras
intresse för denna i regel är ringa. Denna
föreningsform, som är den förhärskande inom in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
